Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pat
— 611 —
patronymic
till. 2. trippa lätt. III. adv precis, i rätta
ögonblicket, genast till hands [have the story
/»]; lämpligt, passande [the story came /» to
his purpose]. IV. a passande, träffande.
Pat [pæt] npr 1. kortn. för Patrick; öknamn på
irländare. 2. kortn. för Patricia.
Pataligonia [paetagou’nia], -pa [pse’tara] nprr.
patch [pætj] I. s 1. lapp i aiim., klut, flik,
stycke; musch[lapp]; he is not a o, on you F han
är inte jämförlig med (går inte upp emot)
dig. 2. fläck, ställe. 3. jordjlapp, -stycke;
täppa. II. tr lappa, sätta lapp[ar] på [ofta /»
up]; laga; /» up äv. lappa ihop, Midi. äv.
jämka ihop, ordna npp, bilägga [a trouble [-(quarrel)]’,-] {+(quar-
rel)]’,+} vårdslöst sätta (fuska ei. hafsa) ihop.
patchouli [pæ’tjuli(:)] s bot. farm. patschuli.
patchtlwork [pæ’tj|wa:k] s 1. lappverk i lapptäcke,
kudde o. d.; ~ quilt lapptäcke. 2. fuskverk,
röra, sammelsurium, -y [-i] a° lappig,
hoplappad.
pate [peit] s F åid. skämts, skult, skalle.
Pateley [pei’tli] npr.
patella [pate’la]s lat. l.nten skål. 2. anat.knäskål,
patén [pætn] s kyrki. patén, oblattallrik,
patency [pei’tnsi] s tydlighet,
patent [peitnt, äv. pæt-] I. a° 1. öppen, ej
tillsluten; ibi. vidöppen, utbredd. 2. klar,
tydlig, uppenbar. 3. tillgänglig (öppen) för aiia.
4. privilegierad, patenterad; letters <» Se II.
II. s 1. privilegiebrev; fribrev äv. Midi. 2.
upp-finnarpatent, patentbrev; ~ office patentbyrå;
grant a /» bevilja ett patent; obtain a /»
upon få patent på; take out a <■» for taga
patent på. III. tr 1. patentera, bevilja patent
på ngt. 2. få patent på ngt. /»ee [-i:’, pæt-]
s patentinnehavare. ~-fuel [-fju’il]s briketter,
/»-leather [-le’öa] s blankskinn, i sms.
lack-[/» öoofs],
pater [pei’ta] s iat. 1. F. pappa. 2. [pæ’ta] förk.
för Paternoster, /»famiiias [-fami’lises] s lat.
skämts. familjefader. <»nal [pata:’n(a)l]
a°fader-lig, faders-, fäderneärvd; ~ aunt faster; /»
grandmother farmor. /»nity [pata/niti] s
faderskap äv. biidi. P~noster [pæ’tano’sta] s 1.
bönen Fader vår. 2. paternosterkula på radband;
radband; /» Row [––rou’] gata i London.
Patilerson [pæ’t|asn], -eshall [-ajal], -ey [pei’ti]
nprr.
path [pa:]}] s (Pi. /»s [pa:öz]) 1. [gång]stig,
gång i trädgård o. d., gångbana; widi. stig, väg,
stråt [the /» of glory (virtue)]. 2. bana för
löpning, cykling m. m.
pathetic [pajDe’tik] I. a (/»ally adv) patetisk,
gripande, djupt rörande. II. s blott i pi. /»s
patetiskt språk, patos, /»alness [-alnis] s patos,
det patetiska [of i],
pathllfinder [pa:’]D|fainda] s ’stigflnnare’,
pionjär. -less [-lis] a stiglös, obanad.
patholog|[ic[al°] [pae^alo’djik, -(a)l] a
patologisk. -ist [pafDo’ladjist] s patolog, -y [-[pa£>o’-lad^i]-] {+[pa£>o’-
lad^i]+} s patologi.
pathos [pei’J)os] s patos, lidelsefull känsla,
pathway [pa:’£>wei] s [gång]stig; i allm. Väg ofta
bildl.
Patiala^paetise’la] npr.
patienllce [peijn|s] s 1. tålamod,
långmodig-het; ihärdighet; have /» with ha tålamod med;
lose (get out of) o.’s /» förlora (tappa)
tålamodet, bli otålig; be out of /» ha förlorat
tålamodet, vara otålig [with a p.]; put out of
/» göra ngn otålig; trying to the <»
tålamodsprövande. 2. kort. patiens. -t [-t] I. a° tålig,
tålmodig; långmodig, fördragsam [to,
towards mot]; be r^j of tåligt fördraga (uthärda),
biidi. medge, tillåta ngt. II. s patient,
sjukling.
patina [pæ’tina] s konst, patina.
Patllman [pæ’tman], -mos [-mos], -na [-na],
-on [peitn], -ras [patræ’s] nprr.
patriarch [pei’tria:k] s patriark. /»al [-[peitria:’-k(a)l]-] {+[peitria:’-
k(a)l]+} a° patriarkalisk. ~ate [-it] s
patriarkat; patriarksäte. /»y [-i] spatriarkaliskt [-[sty-relse]system.-] {+[sty-
relse]system.+}
Patricia [patri’Ja, -Jia] npr.
patricillan [patri’J|n] I. s patricier; ädling. II.
a patricisk; adlig, -»ate [-i i t] s 1. patricisk
rang (värdighet). 2. patriciernas stånd.
Patrick [pæ’trik] npr.
patrimonial [paetrilmou’nial] a° fäderneärvd.
-y [–mani] s 1. fädernearv, arvegods. 2.
kyrkogods.
patriot [pae’triat, pei’t-] s patriot, ivrig
fosterlandsvän. ’»ic [paetrio’tik] a (/»ically adv)
patriotisk, fosterlandsälskande, ’»ism [-[pær-triatizm]-] {+[pær-
triatizm]+} s patriotism, fosterlandskärlek,
patristic [patri’stik] I. a teoi. patristisk. II. s
patristik vetensk. om kyrkofädernas lära.
Patroclus [patro’klas] npr.
patrol [patrou’l] ^ I. s 1. patrullering. 2.
pa-trull. II. itr patrullera, göra patrulltjänst. III.
tr patrullera på (omkring) plats, avpatrullera,
patron [pei’tran, pæt-] s 1. rom. antik, patronus,
så ännu kyrki. för pastorat; i aiim. skyddsherre,
beskyddare, gynnare [of arts and sciences];
skyddsjpatron, -helgon [vani. /» saint], 2. artigt
om kund, gynnare [the ros of the turf {the
gin-shop)]. 3. åid. Skeppare på mindre skepp,
/»age [pæ’tranid3] s 1. kyrki. patronatsrätt.
2. beskydd[arskap], stöd, ynnest. 3. i
affärsspråk o. F kunders (’allmänhetens’) välvilja
(välvilliga hågkomst ei. bevågenhet); ibi.
kundkrets, /»ess [-is] s patronessa itr patron
1; beskyddarinna isht en under vars ’beskydd’
basa-rer, baler o. d. anordnas; kvinnligt skyddshelgon.
/»ize [pæ’tranaiz] tr 1. beskydda, gynna,
understödja. uppmuntra. 2. spela beskyddare
mot ngn, bemöta med beskyddande
nedlåtenhet (överlägset beskyddande). 3. i affärsspråk o.
F besöka (gynna) som kund, hålla sig till,
sizing [pæ’tranaizig] a° nedlåtet beskyddande;
/» air beskyddarmin.
patronymic [pætrani’mik] språkv. I. a (/»allyacfo)
hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt X militärterm sjö term F famiUürt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
