Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - poultry-yard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poultry-yard
— 643 —
practical
[-fa:m] s lantgård för fjäderfäskötsel,
höns-farm, bönseri. /»-yard [-ja:d] s hönsgård.
1. pOUIICe [pauns] I. 8 l.åld.rovfågelsklo. 2. rovfågels
nedslag på rov; make a /» upon kasta (störta)
sig över; be on the /» vara färdig att kasta
sig över, lura på ett lägligt tillfälle [to inf.
att]. II. itr 1. om rovfågel slå ned [at, upon på],
kasta (störta) sig över, äv. widi. 2. rusa,
störta sig. III. tr slå ned på o. gripa med klorna.
2. pounce [pauns] s raderpulver.
Pouncefoot [pau’nsfut] npr.
1. pound [paund] I. s 1. skålpund (16 ounces :
454 gram). 2. myntv. pund [äv. /» sterling] ung.
is kr.; five /»s (JÉ, 5 ei. 5 l.) 5 pund; in the /»
på pundet, per pund. II. tr S våga (slå vad
om) ett pund, våga hur mycket som helst [äv.
/» it].
2. pound [paund] I. s fålla, inhägnad för
boskap förr isht för okynnesfä. II. tr instänga i fålla,
äv. bildl. [ofta /» Up].
3. pound [paund] I. tr 1. stöta sönder,
pulvrisera; tekn. stampa, boka. 2. dunka (dänga,
bulta) på’ med knytnävarna &c. II. itr 1. dunka,
banka [at, on på7]; /» away dunka (ibi.
slamra) på’. 2. gå (springa, dansa &c) tungt, om
skepp stampa. III. s 1. krossår, blånad. 2.
dunkande.
poundage [pau’ndidj] s provision (avgift) om
visst belopp per pund; tantiem äv. ss. arbetslön.
1. pounder [pau’nda] s i sms. a) -punding kanon
[three-ro]\ b) person som äger (sak som är
värd) så och så många pund.
2. pounder [pau’nda] s mortelstöt, ibi. mortel.
Pounds [paundz], Pounteney [pau’ntni] nprr.
pour [po:] I. tr 1. hälla, slå vätska [into i],
ösa, gjuta äv. biidi.; /» out a) slå (hälla) ut; b)
slå (hälla) i (upp), servera [the (a cup of) tea,
some wine]; /» cold water on biidi. avkyla; the
river ros itself into the sea floden faller ut i
havet. 2. utsända, låta strömma ut, avlossa
skott, biidi. äv. utösa. II. itr strömma äv. biidi.,
forsa; häll-, ösjregna; it ~s ivith rain det
(regnet) öser ned; it never rains but it /»s ordspr.
en olycka kommer sällan ensam; in [a] o,ing
rain i ösregn. III. s 1. ström [äv. a ro, of
people]. 2. häll-, ösjregn.
pourparler [puapa/lei] s förberedande
underhandling.
pout [paut] I. itr skjuta fram läpparna, se
sur-mulen (trumpen) ut, t jur a. II. tr skjuta ut
(fram) isht lappar. III. s trumpen uppsyn; in
the ros tjurig, surmulen. /»er [-o] s 1. en som
hänger läpp, ’surtrut’. 2. zooi. kroppduva.
poverty [po’vati] s 1. fattigdom, armod. 2.
torftighet, brist [of in på], /»-stricken [-strikn]
^ a ut|fattig, -armad.
powder [pau’da] I. s 1. stoft, damm; grind to
ro mala sönder, krossa till stoft. 2. puder.
3. pulver. 4. krut; biidi. n>i. kläm, kraft; /»
and shot krut och kulor, ammunition; keep
o.’s ro dry biidi. hålla sig rustad. II. tr 1. be-
strö; pudra. 2. utströ. 3. smula sönder,
pulvrisera; roed sugar strösocker. III. itr 1. falla
sönder i stoft. 2. pudra sig. 3. F rusa (fara)
iväg, flyga fram. /»-.box [-boks] s 1. krutlåda.
2. puderask. 3. sanddosa, /»-flask [-flcr.sk],
/»-horn [-ho:n]s kruthorn, /»-magazine [-[-mæ-gazi^n]-] {+[-mæ-
gazi^n]+} s krut|hus, -magasin, -durk. /»-mill
[-mil] 8 krutbruk, /»-puff [-pAf] s pudervippa.
/»y [-ri] a 1. pulverlik, stoftfin. 2. damm|ig,
-betäckt.
Powell [pou’el, -il, äv. pau-] npr.
power [pau’a] s 1. förmåga [of -ing ei. to inf.
att], pi. ros ibi. förmåga, begåvning, talanger;
/»M of endurance förmåga av uthållighet; /» of
speech talförmåga, /» of thinking
tankeförmåga; it is not in (it is beyond ei. out of)
my /» to det står inte i (det överstiger ei.
går över) min förmåga att; in human /» i
mänsklig makt; do all in o.’s ro göra allt
som står i ens förmåga; to the utmost of (as
far as lies in) o.’s /» efter yttersta förmåga;
a man of varied ros en man med mångsidig
begåvning. 2. makt äv. konkr., statsmakt, stat;
överhet, myndighet, välde [of, over över];
the ro of life and death makt över liv och
död; naval /» sjömakt; the ros of light ljusa
makter; the great Pros o f Europe Europas
stormakter; the ros that be den maktägande
överheten; be in /» vara vid makten (styret);
come into /» komma till makten (styret); be
in a p.’s ro, vara i ngns våld; get in[to~\ o.’s
/» (get ro over) få i sitt våld (få makt över);
have ro to ha makt [och myndighet] att;
have it in o.’s /» to do ha [i sin] makt att
göra ngt. 3. befogenhet, bemyndigande, ibi.
fullmakt; full ros [obegränsad] fullmakt. 4.
styrka, kraft äv. fys., tekn., kapacitet; ~ of
attraction dragningskraft; transmission of ro
kraftöverföring. 5. gudamakt; merciful rosl
himmelska makter! 6. åid. krigsmakt,
bärstyrka. 7. F massa [a /» of people (work)].
8. mat. dignitet, /»ful [-f(u)l] a° mäktig;
kraftig, stark, /»less [-lis] a° vanmäktig, makt-,
kraft|lös. /»-station [-steijn] s kraftstation,
/»-works [-wa:ks] s kraftverk.
Powilis [po(u)’is], -lett [po/lit], -nall [pau’n(a)l],
-nceby [pau’nsbi] nprr.
pow-wow [pau’wau’] I. s 1. nordam. iud. a)
medi-cinman; 6) religiös fest; rådplägning. 2. biidi.
mest Am. möte, konferens; glad tillställning. II.
itr 1. nordam. ind. hålla religiös fest, öva
trolldom. 2. mest Am. konferera, samtala. III. tr
kurera genom trolldom.
pox [poks] s hudutslag; syfilis.
Poynllings [poi’njigz], -ter [-ta], -ton [-tan] nprr.
practicability [præxktikab|irliti] s 1. möjlighet,
utförbarhet, ibi. användbarhet. 2. farbarhet,
framkomlighet, -le [–-1] a° 1. praktikabel,
möjlig, görlig, utförbar; ibi. användbar. 2.
farbar, framkomlig.
practical [præ’ktik(a)l] a 1. praktisk i aiia bet.;
o> hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt vt* militärterm »J» sjöterm F familjärt P lägre språk -S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
