Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - signal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
signal
— 764 —
silver
on skriva på’ tm erkännande, *&> påmönstra. 2.
giva tecken [he to me to comè].
signal [si’gn(a)l] I. s signal, avtalat tecken [for
till; to inf. till att]; of distress nödsignal;
code of signal|kod, -bok. n. a° märklig,
märkvärdig, eklatant, glänsande. III. tr o.
itr signalera. <x#-book [-buk] s signaljbok,
-kod. ~-box [-boks] s jarnv. signalhytt. ~ize
[*aiz] tr utmärka, förläna glans åt; /%/ o. s.
utmärka sig. /x/ler [-a], ~-man [-man] s
sig-nalist, signalman.
signatory [si’gna|t(a)ri] I. a signatär-,
medun-derteckuad; <n» power signatärmakt. II. s
undertecknare, signatärmakt. -ture [-tja] s 1.
signatur, namnteckning, underskrift. 2. &id.
märke [/v of passion].
signboard [sai’nbo:d] s skylt,
signet [si’gnit] s signet, privat (ofta kungligt)
sigill. ~-ring [-rin] s signetring.
significance [signi’jfikans] s 1. betydelse-,
ut-trycks|fullhet. 2. mening, betydelse,
innebörd. 3. vikt, betydelse, betydenhet, -ficant
[- -fikant] a° 1. med särskild mening, menande,
betydelsefull [word, look]. 2. vani. i nekande
nttr. betydelsefull, viktig, betydande [event].
-fication [- -fikei’Jn] * betydelse, mening,
innebörd [of a word {phrase)], -ficative [-[–fika-tiv]-] {+[–fika-
tiv]+} a betecknande, betydelsefull,
signifikativ. -fy
-faij I. tr 1. antyda, beteckna. 2.
betyda. 3. låta förstå, tillkännagiva, [-uttrycka. II. itr vani. i nekande nttr. vara av
betydelse (vikt); it does (will) not ~ det
betyder ingenting; not (nothing) to ingenting
av betydelse,
signil-painter [sai’njpeinta] s skyltmålare. -post
[-poust] 8 vid vagkors o. d. vägvisarestolpe.
Sikes [saiks] npr.
Sikh [si:k] S iud. sikh medlem av krigiskt relig.
sam-fnnd.
Sikkim [si’kim] npr.
Silas [sai’las], Si I Chester [si’ltjista] nprr.
Silence [sai’lans] I. s 1. tyst|nad, -het,
tystlåtenhet [on i fråga om ngt]; tystl stilla! a
dead (deathlike) ~ dödstystnad; ~ gives
consent ordst. den som tiger samtycker; break
n* bryta tystnaden; command (order) ~
bjuda tystnad, äska ljud; impose ~ [up~]on a p.
nedtysta ngn, bringa ngn till tystnad; keep
(preserve) ~ iakttaga tystnad, hålla sig tyst,
tiga; put (reduce) to ~ bringa till tystnad,
nedtysta; in ~ i tysthet, i all stillhet; under
tystnad, stillatigande. 2. ibi. glömska; have
passed into <v ha fallit i glömska. II. to* [ned-]
tysta, bringa till tystnad ftbattery, debater,
objection]. ~r [-a] s tekn. ljuddämpare,
silent [sai’lant] a 1. tyst, stilla, [stillatigande;
tystlåten; ~ partner se sleeping [partner]; be
r\> av. tiga; become ~ tystna; keep (be, remain)
~ tiga, vara tyst [about, on med, angående].
2. om bokstav stum, ej uttalad. *>jly [-li] adv
under tystnad, i tysthet, tyst, stilla.
Silenus [saili/nas] I. npr. II. 8 ang. gammal
festprisse (rumlare).
Silesia [saili:’zia, -3(i)a] npr Schlesien. ^n [-n]
I. a schlesisk. II. s schlesier.
silhouette [silu(:)e’t] I. s sil[h]uett,
skuggpro-fil. II. tr 1. avbilda i silhuett. 2. be
avteckna sig [i profil] [against the sky].
Siliclla [si’lik|a] s kem. kiselsyra. -ate [-it] 8
si-likat, salt av kiselsyra. -ious [s il i’Jas] a
innehållande kisel, kiselartad, kisel-. -on [-an]
s kisel.
silk [silk] 8 1. silke, siden; siden|tyger,
-varor, klänning o. d. av siden [dressed in
artificial ~ konstsilke; pure hel|silke,
-siden; ~ dress sidenklänning; gown isht
sidenkåpa för King’s (Queen’s) Counsel; hat
hög hatt, cylinder; material sidentyg;
/v stockings silkesstrumpor; take ~ bli[va]
King’s (Queen’s) Counsel. 2. F = King’s
(Queen’s) Counsel [sit among the ~en
[-n] a 1. &id. ei. poet, gjord av silke ei. siden
E<v> robes]’, klädd i siden. 2. silkesjlen, -fin,
mjuk, len av. biidi. voice]. ~iness [-inis] s
silkeslenhet. ~-worm [-wa:m] s silkesmask.
["i] a liknande silke ei. siden,
silkesjlen, -glänsande. 2. biidi. 0m vin mild; om röst,
satt o. d. len, sliskig,
sill [sil] s 1. fönsterkarm, -bräde, -platta fiM»-
dow-iyj]. 2. syll, bottenstock, ibi. tröskel.
Sillabub [si’labAb] S slags dryck av grädde, vin o.
^socker.
silly [si’li] I. a0 1. dum, enfaldig, oförståndig;
Billy F dumsnut, dummerjöns; ~ billy
talk F struntprat; the ~ season den döda
säsongen för tidningar: aug. o. sept. 2. &ld. Oskyldig,
okonstlad. IL s F isht bamspr&k dumbom [don’t
be a o//], våp.
silo [sai’lo(u]) s jordbr. silo[hus].
Siloam [sailou’sem] npr bibi. Siloa.
silt [silt] I. * [flod]slam, mudder. II. tr vani.
sv up igenslamma. III. itr 1. ~ up
igenslammas. 2. ~ through sippra fram (igenom).
Silurian [sail(j)u/arian, sil-] a geoi. silurisk
[rocks, system].
silvan [silvan] a skogs-, i skogen [glade, scene];
lantlig.
Silvanus [silvei’nas] npr.
Silver [si’lva] I. S silver i alla bet., ofta attr. ftx/
cup (hair)], silvermynt [av. ~ coins],
bordssilver [av. ~ plate]; speech is ~[n] but silence
is golden ordspr. tala är silver men tiga är
guld; the (8)»* Age isht i latinska utt.
silveråldern; c* birch vanlig björk; ~ fr bot.
silvergran; ~ foil silverfolium, bladsilver; ~ fox
zooi. silverräv; <v Latin silverålderns latin; ~
leaf te ~ foil; every cloud has a ~ lining
ordspr. det finns en ljusglimt även i det
svartaste moln; ~ paper a) silkespapper; b)
stan-niolpapper; ~ point teckning med silverstift
på särskilt preparerat papper; ~ sand silvervit
kvartssand; ~ side bästa övre del av oxstek ofta sal-
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
