Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - squeezer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
squeezer
— 796 —
staff
(pressa) sig fram i folkträngsel. 2. pressa,
hårt ansätta; av| pressa, -tvinga [money (a
confession) from (out of) ap.]. 3. klämma
(pressa) in [things into a box]. 4. tekn. klappa av,
ta ett avtryck av mynt o. d. II. itr tränga
(pressa) sig fram [through genom]. III. s 1.
kramning, hård tryckning [a ~ of the hand];
give a ~ av. knipa till (åt). 2. stark trängsel,
hop|klämning, -knipning, kramning. 3.
utpressning, uppskörtning, brandskattning.
4. tekn. avklappning. ojT [-a] s en som
pressar &o, Isht fruktpress.
squelch [skwel(t)J] F I. itr klafsa i gyttja o. d. II. tr
1. krossa, klämma sönder, tillintetgöra; kväva,
undertrycka [riot], förkasta [resolution]. 2.
stuka, nedtysta, huta åt. III. s 1. klafsande.
2. tillintetgörande. 3. stukning, åthutning.
squib [skwib] I. s 1. fyrv. svärmare. 2. smäde-,
nid|skrift. II. tr angripa med smädeskrift[er].
squid [skwid] S zooi. slags bläckfisk använd som bete.
squiffer [skwi’fa] s S piglock, dragspel,
squiffy [skwi’fi] a S dragen, kladdig.
squiggle [skwigl] itr skölja munnen med slutna
läppar.
squilgee [skwi’ldgi:’] se squeegee.
Squill [skwil] s bot. 1. blåstjärna Sciiia. 2. farm.
havslök.
squint [skwint] I. s 1. vindögdhet, skelande;
have a oj vara vindögd. 2. Ftitt [have a o> at].
3. byggn. hagioskop smal öppning 1 kyrkas vägg genom
vilken högaltaret är synligt från tvärskepp. II. itr 1.
vara vindögd, skela; ~ at skela (Fblänga) på.
2. F titta [at på]. III. tr skela med [the eyes],
/x/-eyed [-aid] a 1. vind-, skeljögd. 2. Midi.
som kastar sneda blickar av avund o. d.,
illvillig. ~ing [-ig] I. a° 1. vindögd, skelande. 2.
skev, sned. II. s vindögd-, skelögdjhet.
Squire [skwai’a] I. s 1. hist, väpnare. 2. adlig
godsägare; country o. av. lantjunkare. 3. åid.
kavaljer; of dames en damernas riddare.
II. tr eskortera, uppvakta [a lady]. <varchy
[-ra:ki] s 1. lan tad el, godsägararistokratiens
intressen]. 2. godsägar-, junker|välde. <ven
[-ri:’n] s liten lantjunkare, lantpatron.
hood [-hud], ^ship [-Jip] s godsägares
värdighet ei. ställning,
squirm [skwa:m ] F I. itr vrida (skruva) sig;
biidi. våndas, pinas. II. s skruvande; vånda,
squirrel [skwi’r(a)l] s zooi. ekorre; flying oj
flygande ekorre.
Squirt [skwort] I. tr o. itr Spruta med tunn atråle
[at på]. II. s 1. tunn stråle av vätska. 2. [hand-,
injektionsspruta. 3. F egenkär glop (knöl),
sq. yd. förkortn. för square yard.
Sr. förkortn. för Senior.
Srinagar [srina:’ga] npr.
S.8. [e’sa’s, –] förkortn. för screw steamer;
steamship; Secretary of State; Straits Settlements;
Sunday School. S. S. E. = south-south-east.
5. S. 8. — Simplified Spelling Society. S. S. W.
= south-south-west.
1. St. St, [s(a)n(t), sin(t)] förkortn. o. obeton. form
av Saint framför namn.
2. St. förkortn. för Saint; Strait; Street.
St. förkortn. för stone; stanza; stet.
Stab [stæb] I. tr 1. genomborra (sticka) isht med
kniv (dolk), sticka (stöta) ned; büdi. illvilligt
angripa (skada) [a p.’s reputation], såra [a p.’s
feelings]; ~ a p. in the back Midi. lömskt falla
ngn i ryggen. 2. stöta, sticka, F köra [a
weapon into]. 3. hacka i med ngt spetsigt. II. itr 1.
stöta, måtta (rikta) en stöt [at mot]. 2. om
plötslig smärta sticka (värka) till’. III. s 1. styng,
stöt [i» the breast]; a oj in the back Midi, en
dolkstöt i ryggen. 2. plötslig smärta av. biidi.
Stabat Mäter [sta:’bætma:’ta, av. stei- mei-]
kyrki. mus. Stabat mäter medeltida latinsk sekvens.
St. Abb’s [s(a)ntæ’bz] npr.
stability stabi’liti] s stadighet, stadga,
stabilitet, fasthet; biidi. av. soliditet.
stabilizilation [stæ*bilaiz|ei’Jn] s stabilisering,
-e [–-] tr stabilisera, -er [–-a] s flyg.
stabilisator.
1. stable [steibl] a° 1. fast, stadig, säker,
stabil av. Midi.; oj equilibrium mek. stabil jämvikt.
2. orubblig, ståndaktig, stadgad.
2. Stable [steibl] I. S Stall förhastar; kapplöpningsstall
uppsättning hästar; o,s pi. stallar, stallbyggning.
II. tr sätta (hålla) i stall, III. itr hållas i
stall; biidi. F hålla till’. <x/-boy [-boi] s stall-,
dräng|pojke. ^-call [-ko:l] s X signal till rykt
och vattning, ^-companion [-kampæ’njan]
s häst i samma stall; Midi. F skol-,
klubbkamrat. ~-man [-man] s stall|dräng, -knekt.
stabling [stei’blig] s 1. stallbyggnader]. 2.
stallutrymme. 3. hållande i stall.
stablish [stæ’blij] tr åid. 1. göra fast (stadig).
2. grundlägga, anlägga.
staccato [staka:’to(u)] a o. adv mus. stackato, av.
stötvis.
stack [stæk] I. s 1. hö-, halm-, &o stack. 2. ved.
trave [oj of wood], brädstapel. 3.
skorstens-grupp. 4. X gevärspyramid. 5. F hög, massa
[a oj of books (papers, work); ojs of work].
6. skorsten på ångbåt, lokomotiv &o. 7. vedfamn
108 kubikfot. 8. isht Skotti. enstaka pelarlik klippa.
II. tr 1. stacka, stapla upp (trava) ved o. d.
2. & koppla gevär [arms]. <v-funnel [-fA.nl]
s lufttrumma i halmstack o. d. ~-stand [-stænd]
s ställning (timrat underlag) för stack. ~-yard
[-jcr.d] 8 inhägnad för halmstackar o. d.
stadium [stei’diam] s 1. grek. hist. Stadion i
Olympia. 2. i aiim. stadion, bana för
fotiöpning&o,idrotts|-plats, -komplex. 3. ss. längdmått stadion omkr.
185 meter. 4. läk. sjukdoms Stadium.
staff [sta:f] L s 1. (pi. ojs, åid. staves) stav, biidi.
stöd; pastoral oj biskopsstav, kräkla; the oj
of a p.’s old age ngns ålder[dom]s stöd. 2.
stång [flagoj]; långt skaft. 3. tekn. mätstång;
*t> förr gradstock. 4. kir. ledare för kniv. 5. &
stab; General Soj generalstab; ~ college
krigshögskola; ~ officer generalstabsofficer; ~
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
