Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Thurlow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thurlow
— 860 —
tide-waiter
Thurlow ftja/lou] npr.
Thursday Q)a:’zdi] s torsdag; Holy /» Kristi
himmelsfärdsdag; av. skärtorsdag [ = Maundy
[Sheer) /»].
thus [öas] adv 1. sålunda, så. 2. Således,
följaktligen. 3. /» far så långt, hit[in]tills; /»
much så mycket ar sant, att . .
thuya [Jyui’ja] lärd form av thuja.
thwack [J)wæk] se whack.
thwart Q)wo:t] I. adv o. prep åid. tvärs (snett)
över se athwart. II. s »£> toft. III. a° aid.
tvärgående, tvär-, biidi. motig, ogynnsam. IV. tr
biidi. korsa, gäcka, hindra, motverka,
omintetgöra Ea p.’s intentions
thy [Öai] raren. poss pron aid. ei. bibi. din, ditt «e
thine.
Thyestes [£>aie’sti:z] npr.
thymlle [taim] s bot. timjan, -y [-i] a rik på
(doftande av) timjan,
thyroid [£>ai’roid] anat. I. a sköld- Ecartilage].
II. s 1. sköldbrosk. 2. sköldkörtel.
thyrse [j>a:s], thyrs us [-as] (pi. -i [-ai]) s antik.
tyrsus[stav],
thyself [Saise’lf^ers 0. refl pron aid. ei. bibi. [du]
själv; dig [själv],
tiara [tia:’ra, tais’ara] s tiar[a], isht påvekrona,
biidi. påvlig värdighet.
Tiber [tai’ba] npr; the /» Tiber[n].
Tiberillas [t(a)ibi’arilæs, -as], -us [-as] nprr.
Tibet [tibe’t] npr. /»an [-n, ti’bitn] I. a
tibetansk. II. 5 1. tibetanska [språket].
2/tibe-tan.
tibi a [t(a)i7bija] (pi. -æ [-i:]) s lat. anat. skenben.
Tibullus [tibA’las] npr.
Tiburce [tai’ba:s] npr Tiburtius,
tic [tik] s iak. nervösa ryckningar; isht
ansikts-kramp Eäv. ~ douloureux [dolaru:’, ei. fr. nu.].
Tichborne [ti’tjbo-.n, -an], Ticino [titjr/nou]
nprr.
1. tick [tik] I. itr om ur &c knäppa, ticka. II.
tr 1. /» away om ur markera, mäta,
ackompanjera sekunderna 4c med sitt tickande. 2. /» \j>jjf~\
avpricka, markera, kollationera; F känna
igen. III. s 1 tickande, knäppande; to (on)
the /» på sekunden, ’prick’. 2. prick, bock,
kråka vid kollationering.
2. tick [tik] s zooi. fästing.
3. tick [tik] s 1. bolster-, kuddjvar. 2. se /»ing.
4. tick [tik] t I. s 1. kredit; on ~ ’på krita’. 2.
konto, räkning. II. itr ge (sälja på) kredit.
III. tr kreditera; /» it up to him skriv upp
det på honom.
ticker [ti’ka] s 1. F fickur. 2. börstelegraf,
ticket [ti’kit] I. s 1. biljett tm teater, tåg *o [for];
lottsedel; etikett, prislapp; liten skylt; anslag,
plakat; medlemskort: admission only hy /»
tillträde endast för biljettinnehavare; meal o,
matpollett. 2. & betalningsanvisning. 3.
Am. poiit. kandidatlista; partiprogram. 4. & S
avsked [get o.’s /»]. 5. the /» ss. pred. S F det
[enda] riktiga (rätta); what’s the /»f vad skall
nu ske? vad är meningen? 6. /» [of leave] se
leave. II. tr förse med etikett (prislapp &c),
biidi. stämpla ss. lögn o. d. /»-clerk [-klcr.k], /»•
-collector [-kalevkta] s biljettmottagare.
/»-/day [*deij s band. dagen före avräkningsdag.
/»•nlght [-nait] s teat, recett. /»-office [-oxfis] s
biljettkontor, /»-porter [-po:Nta] s 1. hist.
bärare, stadsbud med vissa hans skrå tillkommande
rät-tigheter. 2. järnv. biljettmottagare, /»-window
[-wiNndou] s biljettlucka.
ticking [ti’kig] s bolstervarstyg.
tickllle [tikl] I. tr 1. kittla. 2. biidi. tilltala; roa,
fägna [&v. /» a p.’s fancy]; behaga, smickra
ngns fåfänga; reta ngns nyfikenhet; /» a p ’s palm,
/» a p. in the palm F smörja ngn med
drickspen-gar, ge ngn en handtryckning. II. itr klia [my
foot /»s]. III. s kittling, -er [-a] s 1. av. F
kinkigt problem, svårlöst gåta. 2. hand.
kortsystem. -ish [-ij] a° 1. kittlig. 2. biidi. kvistig,
kinkig; riskabel, kritisk, svår, ostadig,
osäker, opålitlig, -y [-i] O F se föreg.
tick-tack [ti’ktse’k, - -] st adv o. interj ticktack
jfr 1. tick.
Ticonderoga [taiNkondirou’ga] npr.
tidal [taidl] a° 1. tidvattens-, beroende av
(växlande med) tidvattnet E~ dock, /» [-harbour];-] {+har-
bour];+} /» boat (steamer) båt vars turer
variera alltefter tidvattnet; /» wave
tidvattensvåg, oeg. jättevåg [förorsakad av jordbävning]
o. d., bildl. stark våg av missnöje &o. 2. periodisk
i aiim.; /» air luft[tnängd] som går till och från
lungorna vid ett normalt andetag.
tidbit [ti’dbi’t, - -] äldre form av titbit.
tiddl[ed]ywinks [ti’dl(d)iwigks] s loppspel med
marker.
tide [taid] I. s 1. tidvatten, ebb och flod, [-flod-[tid];-] {+flod-
[tid];+} high /» högvatten, flod; low /»
lågvatten, ebb; the /» is in (up) det är flod; the »» is
out (down) det är ebb; the /» rises (makes,
sets in) floden börjar; the /» falls (goes out)
floden faller; turn of the /» flodskifte; at low
/» vid lågvatten. 2. biidi. ström, strömning,
riktning; växling [go with the /»; a /» of [-emigration];-] {+emi-
gration];+} the /» has turned en strömkantring
har skett, bladet har vänt sig; in the full /»
of the battle i det värsta stridsvimlet, där
(då) striden är (var) som hetast. 3. aid. ei. poet.
tid E-Wew Year’s /»; yule-o,]; stund; time and
/» wait for no man tiden går obevekligt sin
gång. 4. grur. skift om 12 timmar. II. itr driva på
tidvattnet; utnyttja tidvattnet vid navigering
Eav. /» it]; /» over lyckligt utstå, komma över,
övervinna svårighet o. d. III. tr meet bildl. föra
(drafgaj) med sig som tidvattnet; /» over hjälpa
ngn Över svårighet, /»’ball [-bo:l] s tidkula som
tidvattenssignal. <»-gate[-geit] s sluss-,
dockj-port. /»-lOCk [-lok] s dubboisluss vid tidvatten,
/»-mark [-ma:k] s vattenhöjdsmärke; biidi.
topp-, höjd|punkt. /»-table [-teibl] s
tidvattenstabell. /»-waiter [-weita] s 1. förr
tullbetjänt som visiterade de med tidvattnet inkommande
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
