- Project Runeberg -  English-Swedish Dictionary : Engelsk-svensk ordbok /
861

(1948) [MARC] Author: Karl Kärre, Harald Lindkvist, Ruben Nöjd, Mats Redin With: Grenville Grove - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tide-water ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tide-water

— 861 —

tilt

skeppen. 2. Midi, opportunist, ^-water [-wo:ta]
s 1. vatten som beröres av ebb och flod.

2. vatten som drives upp i en flod av
tidvattnet. ^-way [-wei] s 1. ström[furvatten]. 2.
flods nedre lopp där tidvattnet verkar.

tidillly [tai’dili] adv snyggt &c*e tidy; T am
getting on pretty ~ det går ganska bra [framåt]
för mig. -11688 [-nis] s snygghet &o se tidy.

tidings [tai’digz] s vani. pi.; åid. ei. litt. tidender,
budskap, märkliga nyheter.

tidy [tai’di] I. o° 1. snygg, välskött, vårdad,
proper, prydlig, ordentlig [woman, dress,
room]. 2. F ansenlig, nätt, vacker E« ~ sum].

3. F ganska kry (frisk). II. s löst överdrag,
skydd på stol &a, antimakassar. III. tr städa,
snygga upp (till), göra fin [av. up].

tie [tai] I. tr 1. binda [fast], fästa, knyta; [-dra-[ga]-] {+dra-
[ga]+} åt knut [on på; to vid]; ~ a p. hand and
foot binda ngn till händer och fötter äv. biidi.

* 2. iäk. underbinda åder. 3. sport, vara lika
snabb (skicklig &c) som; nå samma poäng som.

4. biidi. [klav]binda, hämma; begränsa,
inskränka; ~ o.’s hands binda sig; a o*ed house
en krog som äges av ett bryggeri; I am

to time min tid är begränsad. 5. med adv. ~
down binda äv. biidi. [to vid]; ~ up binda upp;
binda fast; binda ihop (om); binda (knyta)
till en säck; förbinda sår? biidi. binda;
inskränka; [fast]låsa kapital. II. itr sport, stå (komma)
på samma poäng som [with]. III. s 1. band;
knut; slejf; ögla. 2. biidi. band, länk [the
of friendship]’, hämsko, band. 3. rosett; slips;
wear a black oj vara klädd i smoking. 4.
sport, lika poängtal; oavgjord match; pout,
lika rösttal; play (shoot) off a o, spela
(skjuta) om för att avgöra tävling. 5. mus. bindning;
bindbåge. 6. byggn. bjälkankare. 7. Am. järnv.
sliper. ~-beam [-bi:m] s byggn. takbjälke.

1. tier [tai’a] s 1. en som binder (knyter &c).

2. sport, en med annan tävlande i poängtal likställd.

2. tier [ti’a] s 1. teat. o. d. rad; bänk[rad]. 2.
varv, lag[er] av uppstaplade föremål. 3.
förtöjnings-, ankar|plats där Skepp ligga i rad; rad [av]
skepp.

tierce [ti’as] s 1. mus. o. fäkt. ters. 2. kort. svit
på tre kort, ters. 3. fat »r vin &o; urspr. 1/spipe
d. v. s. 1,9 bl.

tiercel [ti’asl] se tercel.

Tierra del Fuego [tje’radelfQJuei’gou] npr
Eldslandet.

tie-up [taiVp] s 1. stillestånd, stagnation i
näringslivet. 2. mest Am. järnvägsstrejk.

tiff [tif] I. s 1. klunk. 2. misshumör; gräl,
gruff, gnabb. II. itr vara missnöjd; träta.

tiffany [ti’fani] s siags [silkes]flor tyg.

tiffin [ti’fin] s ind. lätt lunch.

tig [tig] s lek tafatt.

tiger [tai’ga] s 1. tiger äv. Midi.; Bengal (royal)
oj kungstiger; American ~ jaguar; red ~
puma; work like a ~ arbeta (ligga i) som en
hund. 2. S något åid. livréklädd betjänt stående

baktill på vagnen. 3. Am. S skrän, Vrål efter ett
leverop, ’folkets jubel’, ^-beetle [-bi:tl] s zooi.
sandjägare. ~ish [-rij] a° tigerlik; Midi.
blodtörstig, grym.

Tighe [tai] npr.

tight [tait] I. a 1. om kärl, båt ào tät; ofta i sms.
[air-~, gas-o>, water-o,]. 2. [tätt]
åtsittande, [för] trång, stram, snäv, t>iidi. av. hård,
sträng kontroll &c; a oj ft av. tätt åtsittande
(trångt) plagg; be oj av. strama, klämma, sitta
åt. 3. om rep, lina &c spänd, styv; vt» styvhalad;
oj-rope dancer lindansare [på spänd lina].
4. fast, orubblig av. Midi, (a ~ hold). 5. F svår,
krånglig; be in a ~ corner (place) sitta trångt
(i knipa). 6. snål, njugg [av. o,-fsted]. 7.
knapp [m ney is tryckt [a ~ [-money–market],-] {+money-
-market],+} 8. om stil knapp, kort, koncis. 9. F
berusad, påstruken. 10. aid. el. dial, snygg, nätt;
välväxt, täck. II. adv tätt, fast, hårt efter vissa
verb [sit oj, hold oj, cling ~]; blow me oj! S
förbanne mig! för tusan! sit oj F av. sitta
stilla (orörlig). III. s pi. förr åtsittande
byxor; nu trikå[byxor] för akrobater o. d. ~en
[-n] I. tr 1. göra tät[are], täta. 2. spänna,
dra[ga] åt; styvhala. 3. Midi. skärpa
förordning. II. itr sträckas, spännas, dra[ga]s åt
av. biidi. ~-laced [-leist] a 1. hårt snörd. 2.
trångbröstad, bornerad; sträng, rigorös. oj\y
[-li] adv tätt; hårt; fast, säkert <feo. ^ness
[-nis] s täthet &o se tight.

tigress [tai’gris] s zooi. tigrinna.

Tigris [tai’gris] npr; the oj floden Tigris.

tigrish [tai’grij] se tigerish.

tike [taik] s 1. hnnd-, byjracka. 2. [bond]tölp.

Til [til] kortnamn för Mathilda.

tilbury [ti’lb(a)ri] s förr siags gigg.

tile [tail] I. s 1. taktegel; tegeljpanna, -platta,
-rör; Dutch oj kakel; have a o> loose S ha en
skruv lös. 2. F cylinder[hatt], storm. II. tr
täcka (belägga) med tegel, tegeltäcka.
-dust [-dASt] s tegelmjöl. »*-klln [-’kil(n)] s
tegeljugn, -bränneri. -maker [-meika] s
te-gelslagare. ~r [-a] s 1. tegeltäckare. 2.
tegelugn. ~ry [-ari], ~-works [-wa:ks] s
tegelbrak.

tiling [tai’lig] s 1. tegeltäckning. 2. kollektivt
taktegel.

1. till [til] prep o. konj [ända] till[s]; not ~
icke förrän, först [he did not come oj ten]’, I
gave him oj ten o’clock jag gav honom anstånd
till klockan tio; ~ by and by adjö så länge.

2. till [til] s kassalåda i affär el. bank; biljett. &o
kassa.

3. till [til] tr plöja, odla, bruka [the sot/].
~able [-abl] a odlingsbar, brukbar jord. ^age
[-idg] s 1. plöjning, odling. 2. odlad mark.

1. tiller [ti’la] s jord|brukare, -arbetare.

2. tiller [ti’la] s & ror|pinne, -kult.

+3. tiller [ti’la] s rotskott; telning.

1. tilt [tilt] I. s 1. tälijduk, -tak; presenning.
2. soljsegel, -tält. II. tr täcka med tältduk &e.

Oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt i&c militär term st» ajöterm F familjärt P lägre språk S slang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 18:07:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1948/0877.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free