Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - time-ball ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
time-b all
- 863 —
tip
rätta (det lämpliga) ögonblicket [a train o*d
to leave at five]; ill (zoell) illa (väl)
beräknad, (o)lämplig. 2. datera brev o. d. 3. ta[ga]
tid för tävling &c. 4. ställa, reglera ur o. d. 6. mun.
slå takten till, ackompanjera i takt: anpassa,
rätta rörelse &c efter visa takt [to efter]. III. itr mus.
ljuda (gå &e) i takt \to med], ^-ball [-bo:l] s
tidkula. ^-bargain [-ba:vgin] s hand.
terminsaffär. ~-bill [-bil] s tidtabell för tåg &c.
-card [-ka:d] s timkort över antal arbetstimmar,
’vz-fuse [-fju:z] s & art. tidrör. ^-glass [-glcr.s]
s timglas, ^-honoured [-onad] a gammal och
ärevördig, hävdvunnen, traditionell.
~-kee-per [-ki:pa] s 1. tidmätare; kronometer. 2.
tidkontroll|ör. -ant; sport, tidtagare, domare;
i fabrik verkmästare. *vly [-li] a, n^ous [-’as]
a° isht Skotti. läglig, lämplig: gjord &c i rättan
tid (ett gynnsamt ögonblick); receive a ~ hint
bli underrättad i tid. /^-payment [-peimant]
s 1. avbetalning. 2. tidlön. apiece [-pi:s] s
klocka, isht pendyl, bordstudsare. ~r[-a] s 1.
med attr. t. ex. a good ~ ett pålitligt ur. 2. sport,
tidtagare, domare. 3. med attr. t. ex. a fast ~
en snabb löpare. ~-rate [-reit] s tidlön.
-sanctioned [-sæ’gkjand] a hävdvunnen.
•server [-so:va] s opportunist, vindflöjel, en
som vänder kappan efter vinden. <v,-table
[-teibl] s tidtabell för tåg &c; skoi. läsordning,
schema, staking [-tei’kig] a tidsödande;
långsam. ~-work [-wa:k] s arbete betalt efter
tid, timarbete &c. ~-worn [-wo:n] o illa
medfaren, Sliten, härjad av tiden,
timid [ti’mid] a° rädd av sig; försagd, skygg,
blyg. ~ity [- -iti], <%4iess [-nis] s rädsla;
blyghet
Timon [tai’m^n, -an] npr.
timorous [ti’maras] a° rädd av sig, räddhågad,
ängslig, lättskrämd,
timothy [ti’majpi] I. npr Timoteus. II. s bot.
timotej Eäv. oj-grass].
timous [tai’mas] a° isht skotti. se timely.
tin [tin] I. s 1. tenn; coat of förtenning
konkret. 2. [förtent järn]bleck Eäv. o,-plate]. 3.
bleckjburk, -dosa, -kärl för konservering. 4. S
pengar, schaber. II. tr 1. förtenna. 2.
konservera i bleckburk &c. *v»-box [-boks] s
bleckburk, -dosa. ^-case [-keis] s
bleck|låda,-fodral.
tinctlloriai [tigkt|o:’rial] a° färg-; matter
färgämne. -ure [-Ja] I. s 1. kem. o. iäk. tinktur. 2.
nu mest biidi. färg; skiftning, nyans; tillsats,
anstrykning; [bi]smak; a o, of French
manners något franskt i hållning och skick. II.
tr mest biidi. färga.
Tindal[e], Tindall [tindl] nprr.
tinder [ti’nda] s fnöske. ~-box [-boks] s
elddon.
tine [tain] s SpetS, tand, klo på verktyg, gaffel o. d.;
harvpinne.
tin-foil [ti’nfoil, - -] s stanniol, tennfolium,
bladtenn.
tinge [tindg] I. tr 1. ge en viss färg[ton]
(skiftning) åt, färga lätt; blanda [with med]: sätta
sin prägel på; be ~d with red skifta i rött.
2. ge en lätt [bi]smak (lukt) åt ngt, försätta
Ewith med]. II. s lätt skiftning, nyans;
bismak, tillsats, biidi. äv. anstrykning, prägel av
ngt; have a red o, skifta i rött.
tingle [tiggl]I. itr 1. ringa, susa i öronen; my ears
oj det susar i öronen på mig. 2. sticka,
svida, krypa, klia, spritta, skälva i kroppen; his
fingers o, det kliar i fingrarna på honom äv.
biidi. II. s 1. öronsusning; klingande ljud. 2.
stickande känsla i kroppen se /. 2.
tininess [tai’ninis] s litenhet, spenslighet;
oansenlighet.
tinker [ti’gka] I. s 1. kringvandrande
kittelflicka-re; sicear like a o* svära som en
bor.stb;nda-re; I don’t care a damn F det struntar jag
blankt i. 2. fuskare, klåpare. 3. lagning av
kittlar &c; biidi. fuskverk, klåpande. II. tr
laga kittlar &c; isht föraktl. laga, lappa ihop i allm.,
biidi. bättra på, korrigera Eäv. ~ up]. III. itr
I. vara (arbeta som) kittelflickare. 2. tȟdi.
fuska, knåpa, plottra [at, with med],
tinkle [tigkl] I. itr klinga, pingla, klirra,
slamra. II. tr ringa (skramla, slamra) med klocka
&c. III. s pinglande, skrammel &c; klingklang
äv. om vers.
tinliman [tinman] s 1. tenngjutare. 2.
bleck-slagare. - -mine [-main] s tenngrnva. -ned
[-d] a 1. förtent. 2. konserverad frukt &c; ~
meat köttkonserver, -ner [-a] s 1.
tenngruvarbetare. 2. se tinman. -ny [-i] a 1.
tennhal-tig. 2. tenn|lik, -artad; om klang hård,
metallisk. –plate [-pleit] s bleck[plåt]. –pot
[-pot] I. s 1. tenn pan na med smält tenn för
vit-bleckstillverkning. 2. tenn|krus, -kanna. 3.
bleck|-kärl, -kruka. II. a attr. skräll i g musik; usel i aiim.
tinsel [ti’nsal] I. s 1. glitter[guId], flitter,
paljetter vani. av legering. 2. brokad. 3. bildl.
glitter, grannlåt, falskt sken. II. a° föraktl. prålig,
grann, bjärt; ytlig, bedräglig, falsk glans &o.
III. tr smycka med glitter &c; biidi. ge ett falskt
sken åt, dölja brist under en bedräglig yta.
tinsmith [ti’nsmij)] s bleckslagare.
tint [tint] I. s färgton, skiftning, biidi. äv.
anstrykning; autumn o>s höstfärger. II. tr färga
lätt; schattera; biidi. färga, ge [sin] färg åt.
Tintagel [tintse’djal], Tintern [ti’nta(:)n] nprr.
tintinnabulation [tixntinæbjulei’J"n] s [klock-]
ringning.
tinty [ti’nti] a om färg oharmoniskt (illa)
nyanserad, skrikande,
tinllware [ti’n|wsa] s tenn-, bleckjsaker, -varor,
-works [-wa:ks] s 1. tennverk. 2.
blecksla-geri.
tiny [tai’ni] a° liten, spenslig, kort; oansenlig.
1. tip [tip] I. s 1. spets, tipp, topp, snibb, ända,
udd Ewalk on the o,s of o.’s toes, äv- on [-tip-toe];-] {+tip-
toe];+} from ~ to ~ fågels bredd mellan
vingspetsarna; from o, to toe från topp till tå
Oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt i&c militär term st» ajöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
