- Project Runeberg -  English-Swedish Dictionary : Engelsk-svensk ordbok /
953

(1948) [MARC] Author: Karl Kärre, Harald Lindkvist, Ruben Nöjd, Mats Redin With: Grenville Grove - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weighable ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

weighable

— 953 —

well

för, bland]; which ~s heaviert av. vilket är
tyngst av två saker? ~ against mot-, uppjväga;
<v» in om jockcj vägas in efter tävliDg [mots. ~
out]; F ställa Tipp sig som kandidat vid möte;
^ in with F lägga till, bidraga med; ~ on
(upon) biidi. trycka ned; tynga, ligga tungt
på [av. ~ heavy upon]; $ lägga vikt vid; ~
heavily on biidi. av. vara betungande för; ~ out
sport, vägas ut se I. 1. 2. lätta ankar, ^able
[-abl] a vägbar. r^age [-idg] s åid.
vågpengar. ^-bridge [-bridg] s bro-, bryggjvåg;
våg-brygga; jarnv. vagnvåg. ~er [-a] s väg are;
vågmästare, ^-house [-haus] s våghus. ~ing
[-ig] s vägning &c, se 2. weigh, ^ing-machine
[-igmajiin] 5 större dcoimaivåg, vagnvåg. [-~[ing]–scale-] {+~[ing]-
-scale+} s [-’(irpskeil] s vågskål,
weight [weit] I. s 1. vikt, tyngd i olika bet.; a
Jish two pounds in (of two pounds ^) en
två pund tung fisk; what is your /v.? hur
mycket väger ni (du)? he is twice your ~ han
väger dubbelt så mycket (är dubbelt så tung)
som ni (du); by ^ efter (enligt) vikt; bill of
~ vågsedel; viktnota; loss of ^ viktförlust;
set of ~s viktsats; unit of ~ viktenhet;
atomic ~ kem. atomvikt; dead ~ död vikt; Midi.
äv. [tung] börda; gross ~ bruttovikt; net ~
netto vikt; standard ^ standard-,
normall-vikt; total ~ sammanlagd vikt; of full ~
fullviktig; be full ~ hålla vikt; be short of
(wanting in) ~ icke hålla vikten; be worth
o.’s ~ in (of) gold vara värd sin vikt i guld
äv. bildl.; Carry ~ se carry I. 12. o. nedan 1.1 fall
full ~ on falla med hela sin tyngd på; make
(give) good ~ lämna god vikt vid försäljning. 2.
tekn. tryck, belastning, kraft av. biidi. 3.
kiook-&c lod; motvikt. 4. sport, kula; put the ~ stöta
kula. ö. kopie-, brevjpress [= paper-nj]. 6.
biidi. tyngd, börda, tryck, påfrestning [1the ~
of years]; be a ~ on av. tynga på; a ~ was
lifted from my heart (mind) en sten föll från
mitt bröst (hjärta). 7. biidi. vikt, betydelse
[a matter of inflytande, auktoritet,
pondus; men of ~ inflytelserika (auktoritativa)
personer; be of ~ av. vara viktig
(betydelsefull); attach(givé) ^ to [av. lay ^ on] fästa vikt
vid, lägga vikt på; carry ~ se have ~ 0. carry
T. 12.; give due ~ to taga vederbörlig hänsyn
till; have ~ om skäl &c väga tungt [i vågskålen],
betyda [mycket], inverka [with hos, för, på];
have no ~ sakna tyngd, ej ha något att
betyda; throw in o.’s ~ lägga sitt [tungt [-vägande]-] {+vä-
gande]+} ord i vågskålen [against mot; for för].
8. biidi. tyngdpunkt, huvudpart; the of
evidence det övervägande bevismaterialet. 9.
åid. pi. ~s våg. II. tr 1. belasta [med en tyngd
ei. tyngder], tynga ned av. bitdi. 2. väga. III.
itr; ~ out (in) se weigh ont (in). *v»ily [-ili] adv
isht biidi. tungt; med eftertryck (kraft),
finess [-inis] s abstr. 1. tyngd, vikt. 2. saks
betyd else, -enhet, vikt, allvar. oJess [-lis] a
utan vikt, lätt av. biidi. ~y [-i] a tung; mmi.

av. vägande, viktig, maktpåliggande;
betydande, auktoritativ; tryckande sorg o. d.
Weimar [vai’ma:] npr.

weir [wia] s 1. [vatten]damm, fördämning;

kvarndamm. 2. fiskegård, kats|a, -e, mjärde.
weird [wi’ad] I. s skotti. ei. åid. 1. öde, skickelse,
bestämmelse. 2. spådom. 3. pi.
ödesgudinnor; spå|män, -kvinnor. II. a° 1. ödes-;
the "v sisters åid. ödesgudinnorna; häxorna i
Macbeth. 2. övernaturlig, hemsk, trolsk,
spöklik, kuslig. 3. F egendomlig, ovanlig,
konstig, kufisk, seness [-nis] s över naturlighet,
trolskhet.

Welch [welj] se Welsh [the ~ Regiment].
Welcombe [we’lkam] npr.
welcome [we’lkam] I. a välkommen äv. interj.
home! jfr det vcniiga Glad to see you!];
kärkommen, gärna sedd, uppskattad;
välgörande, glädjande tecken o. a.; bid (wish) a p.
~ önska (hälsa) ngn (bedja ngn vara)
välkommen; make a p. ~ ta emot ngn väl; and
~ efter en uppmaning o. d. [och] håll till godo,
mycket gärna, gärna för mig; you are ~ [io
it] ei. blott håll till godo; ingenting att
tacka för, ingen orsak! väl bekomme! det är
dig (er) väl unt, mycket gärna; you are ~ to
make use (to the use) of it ni (du) får [så]
gärna använda den, den står till ert (ditt)
förfogande. II. s ett välkomjmen, -nande,
välkomsthälsning, [hjärtligt (gästfritt)]
mottagande; cup of ~ välkomstbägare; toast of ~
välkomstskål; give a p. a hearty ~ hälsa ngn
hjärtligt välkommen; give a warm ~ se warm;
wear out (outstay) o.’s ~ trötta ut sitt
värdfolk genom att stanna för länge, missbruka
gästfriheten. III. rstd oud tr välkomna, hälsa
(önska) ngn välkommen, ta [vänligt] emot; Midi.
ar. hälsa ngt [med glädje (tillfredsställelse)],
+ mottaga ngt gynnsamt, ^ness [-nis] s
välkom-menhet; välvilligt mottagande. ~r [-o] s
välkomnare: mottagare, värd.
X. weld [weld] s bot. van, färgreseda.
2. weld [weld] I. tr svetsa [ihop], välla; biidi.
sammansvetsa [into till]. II. itr svetsas [ihop].
III. s svets[ning], väll[ning]. o^abie [-abl] a
svets-, vällibar. /v/er [-a] s 1. svetsare. 2.
svetsmaskin. ~ing [-ig] s svetsning,
väll-ning; mmi. sammansvetsning; ~ heat
svets-betta. sving-hot [-iqhot] a
vitjglödande,-glöd-+ gad. -less [-les] a osvetsad; äv. sömlös.
welfare [we’lfsa] s väl[färd], välgång, lycka;
salighet [the ~ of his soul]; child ~
barnaj-vård, -skydd; maternity moderskapsskydd;
social /v attr. social-poütik &e; *s> work socialt
arbete, välgörenhet.
Welford [we’lfad] npr.
welk [welk] itr aid. vissna; blekna,
welkin [welkin] s poet. himmel, sky [=sky ei.

heaven].
we’ll [wi:l] lammandr. av we will.
1. well [wei] I. s 1. borrbrunn; åid. o. poet. källa

Oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt i&c militär term st» ajöterm F familjärt P lägre språk S slang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 18:07:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1948/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free