Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - shine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
shine
fest; kick up a raise a ~ ställa till ett stort
krakel
shine [fain] solsken, glans, sken, blankhet,
sko-putsning, si bråk, oväsen, upptåg, amr. si
spirituösa, visky, neger; (oregelb. vb) skina,
lysa, briljera, (regelb. vb) putsa (skor etc.),
blanka; rain or ~ antingen det blir regn eller
solsken, i alla väder; eut a ~ si ställa till bråk;
take a ~ to amr. fam. fatta tycke för, få lust
att ha; take the ~ out of skada glansen på,
fig. fördunkla, ställa i skuggan; give your boots
a sir? ska det vara en skoputsning? make no
end of a ~ si ställa till ett fasligt oväsen
(gruff); ~up putsa (skor etc.), polera, blanka;
~ up to amr. si visa särskild uppmärksamhet
mot; shined amr. si påstruken (full); shining
light fig. skinande (stort) ljus; shiner diamant,
ädelsten, pl pengar, si ett slags mynt (is.
sovereign), amr. si silverdollar, blått öga
Shiney [faini] mil. si östern (is. Indien), pengar
shingle [fiygl] takspån, grus, klappersten (på
sjöstrand o. d.), amr. shinglat hår, shingling,
amr. (liten) skylt; täcka med spån, spåntäcka,
shingla (hår)
shingles [fiygh] med. bältros
shingly [fiygli] full av klappersten, stenig
shinny [/ini] enklare form av hockey; spela
shinny (se äv. shin)
Shinto [/iritou] shinto (japansk religion)
shiny [faini] skinande, blank[sliten]; -—back
amr. si orkestermusiker
ship [fip] skepp, fartyg, amr. flygplan, si roddbåt;
avsända, utskeppa, inskeppa, ta ombord,
iordningställa, påsätta, anbringa, lägga ut (ärorna),
taga in (en sjö), gå ombord, (om sjömän)
mönstra, amr. avpollettera, göra sig kvitt;
~ of the desert öknens skepp (kamelen); ship’s
company fartygsbesättning med befäl; when
my ~ comes home fam. när jag blir förmögen;
on board a — om bord (pä ett fartyg); ~ a
sea el. water taga in en sjö (vatten); ~ biscuit
skeppsskorpa; 011 ~ board om bord; —breaking
upphuggning el. slopning (av gamla fartyg);
—broker skeppsmäklare, -klarerare,
-försäljare; ~-building yard [skepps]varf; —
chandler skeppshandlare; —mate skeppskamrat,
medpassagerare; —shape på sjömansvis, [-sjö-mansmässig[t],-] {+sjö-
mansmässig[t],+} i mönstergill ordning (äv. fig.);
—owner skeppsredare; —wreck skeppsbrott
(äv. fig.); make —wreck lida skeppsbrott,
stranda; —wright skeppsbyggmästare, skepps-,
varvstimmerman; —yard skeppsvarv; —ment
skeppning, sändning, avlastning; shipper
importör el. exportör, avlastare, avsändare;
shipping rederirörelse, sjöfart, tonnage;
shipping agent skeppsklarerare; shipping documents
hand, skeppningsdokument
shir [fa:] rynkning (shirring); [hop]rvnka
shire [faia] grevskap, län, landskap; the —s vanl.
grevskapen i the Midlands; — horse stor,
kraftig arbetshäst (från östra England); -shire
[-fia, -fa] sista led i namn på eng. grevskap,
län el. landskap (t. ex. Yorkshire)
shirk [fa:k] skolkare; söka undandraga sig, dra
sig för; [söka] smita [från]
shirt [fa:t] skjorta, skjortblus, [dam]blus; get one’s
— out si bli ond (’förbannad’); keep your —
on! si lugna dig! tag det med ro! -—front
skjortbröst, (fast el. löst) skjortveck; —waist
amr. [dam]blus; —ing shirting (ett slags
skjort-tyg); ~y si ond, förargad, ’förbannad’
shit [fit] (vulg.) skit, lort, dynga; skita
shivaree [fivari:’] amr. si kattmusik, -serenad
shive [faiv] amr. si rakkniv; klippa sönder,
söndertrasa
shiver 1) [fiva] [små]bit, skärva, splittra, flisa;
splittra[s], slå (gå) i kras (bitar); ~ my timbers
må min skuta gå i kvav (om jag ej talar sant;
gammal sjömansed)
256
shooting
shiver 2) [fiva] darrning, skälvning, rysning;
darra, skälva, leva (om segel); the ~s frossan;
—y fallen för rysningar, rysande, skälvande,
förorsakande rysningar
shoal 1) [foul] fiskstim, äv. massa, mängd (i
allm.); samlas el. uppträda i stim
shoal 2) [foul] grund (i havet), sandrevel, fig.
(is. pl) dolda faror; bli grundare (om vatten);
—y grund, full av grund
shock 1) [fok] skyl (vanl. 12 kärvar); lägga upp
(kärvar) i skylar
shock 2) [fok] massa här, lurvig ’peruk’, kalufs;
—headed med långt lurvigt hår, långhårig
shock 3) [fok] stöt, sammanstötning, nervchock,
mil. [kävalleri]anfall, chock, slag, knäck;
uppröra, -skaka, chockera, stöta, förarga;
absorber auto. flyg. stötdämpare; —absorber
cord flyg. amortisör; ~ joint amr. värdshus
där man kan få mycket stark sprit; ~ troops
mil. stöttrupper; —er si ung. bloddrypande
roman; — i nc| upprörande, chockerande,
stötande, anstötlig[t], skandalös[t]
shod [fod] skodd (se shoe)
shoddy [fodi] lump-, konstull, schoddy, fig. sämre
vara, maschverk, smörja, skoj; oäkta,
humbugs-, svindlar-shoe [/»:] sko, doppsko, skoning, beslag,
hjulskena, amr. stövel; (oregelb. vb) sko, beslå
(häst); a pretty pair of —s fam. åld. en snygg
’soppa’ (’historia’); that is another pair of —s
det är en helt annan sak; wait for dead men’s
~s vänta livet ur folk (för att övertaga
befattning cl. egendom); 1 wouldn’t be in your
—s jag skulle inte vilja vara i dina kläder;
shod [fod] skodd; neatly shod med fina skor;
—black skoborstare; —buckle skospänne;
—lace [fu:leis] skosnöre; —leather läder till
skor; as good a man as ever trod —leather
så god som ngn som gått i ett par skor; save
—leather spara skosulor (undvika att gå);
—lift, ~horn skohorn; —maker skomakare;
—polish skosmörja, a mr. si visky; ~shine
parlor amr. skoborstningslokal; —shop amr.
skoreparationsverkstad; ~string skosnöre, a mr.
obetydligt startkapital; ynkligt liten; —tree
skoblock
shoful [fouful] si falskt mynt, skojare, humbug
shone [fon] sken, skinit (se shine)
shonnicker [fonika] amr. si judisk ’Onkel’
(pantlånare)
slioo [/«:] interj. schas! schasa bort (höns etc.),
jaga bort; —fly amr. tvärgång (i gruva)
shook [fuk] skakade (se shake)
shoot [fu:l] fors, flott-, störtränna, rutschbana,
jaktsällskap, -tur, -mark, skjutning, bot. skott,
telning; (oregelb. vb) skjuta (äv. bot.), skjuta
(flyga, sticka) fram (ut, upp), jaga, sticka
(värka) till, (om kricketboll) flyga längs marken,
(om pris) plötsligt stiga, rusa i höjden, spy ut,
fotografera, filma, taga upp (film), förskjuta
sig (om lös last); —! amr. si kläm i! sjung ut!
he shot a glance at me han kastade en blick
på mig; I’ll be shot if . . . (bedyrande, ung.)
förbaska mig om; go out —ing gå på jakt (ut
och jaga); — the hull a mr. si vara journalist
(is. reporter); ~ the cat si kräkas; ~ the
chimney amr. si hålla mun; — dice kasta
tärning; his eyes shot fire hans ögon blixtrade;
~ the moon si ge sig iväg (nattetid) utan att
betala; — Niagara fig. ung. försöka ta ner månen
(försöka ngt hopplöst); ~ the river a mr. segla
över el. ned för floden; — rubbish avstjälpa,
uttömma, ’störta’ avfall, sopor etc.; ~ the
sun sjö. taga solhöjden; ~ that! si håll mun!
sluta! ~ the works amr. icke lämna
någonting halvgjort; — up terrorisera med skjut,
ning etc.; —Ing (is.) jakt, jakträtt,
-markskjutning; —ing-iron amr. si skjutvapen (is.
pistol el. revolver); —ing star stjärnskott;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
