- Project Runeberg -  Engelsk-svenskt : Natur och Kulturs handlexikon /
264

(1963) [MARC] Author: Fritiof Freudenthal, Uno Cronwall, Rudolf Löfgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - slog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»log

svart som en morian (neger); ~ flin
slånbärs-likör

slog [slog] (våldsamt) slag, slagsmål; slå, dänga
(drämma) till (med näven el. bollträt), knoga
på [med sitt arbete] (äv. slog on el. a way)
sloflan [stong,)n\ (skotsk högländarklans) strids-,
krigsrop, härskri, slagord, motto, partiparoll,
lösen
sloid se sloyd

sloop [slu:p] sjö. slup (enmastat segelfartyg),

ångslup
slop 1) [sbp] si byling

slop 2) [sbp] pl disk-, slaskvatten, flytande föda
(åt sjuka), alkoholfri dryck, färdiggjorda kläder
(is. för sjömän); spilla[s] ut, slå ut (vatten),
skvimpa (skvalpa) över, (~ out) spilla ner; ~
over skvalpa över, fig. flöda över, utgjuta sig;
—basin sköljkopp (skål för sköljning av
koppar vid tedrickning); <—pail toaletthink (i
sovrum); —sliop butik för färdiga kläder;
—»ork (billig) konfektion; sloppy vattnig,
slaskig, uppblött (väg etc.), jig. löslig, rafsig,
slarvig, slamsig, slapp, flat
slope [s/oiip] sluttning, backe, dosering, mil. vila
(gevär på axeln); slutta, luta, göra sluttande
(lutande, sned), luta [på], dosera, avsnedda, si
stryka (about omkring); ~ arms! på axel gevär!
sloppy se slop

slosli [shf] si ett kraftigt slag (som ger eko), a mr.

si spritdrycker; slå, bulta (se äv. slush)
slot [sbl] fals, ränna, (långsmal) öppning, slits,
spår (av djur); —machine automat (för varor)
sloth [sloufi] tröghet, lättja; zool. sengångare

(Bradypus); ~ful [slouf>f(u)l] trög, lat
sloueh [slautf] hopsjunken el. tölpig hållning
(gång); slokande (av hattbrätte), amr. klåpare,
slarv; gå (stå, sitta) med hopsjunken (tölpig)
hållning, stulta, böja ned (hattbrättet); <■—hat
slokhatt; ~ off loma av
slough 1) [s/an] träsk, moras, (äv. jig.) dy;

sloughy [s/aui] sumpig, sank, träskartad
slough 2) (sZa/] (urkrupet) ormskinn, sårskorpa,
jig. bortlagd vana; byta hud, bilda skorpa,
lägga bort, kasta (ett kort); ~ off falla av
(bort), avskilja, fälla, fig. lägga bort (vana);
sloughy [sZa/i] avkastad, avlagd, död
sloven [s!iwn] slusk, smutsgris, slarv[er]; ~ly
sluskig, hafsig, slarvig; ~ry slarv, vårdslöshet
slow [s/ok] långsam[t], sakta, trög[tänkt], sen,
senfärdig; [lång]tråkig, död (t. ex. säsong); köra
(gå etc.) långsammare, sakta farten (på vagn
etc.; ~ down, ojj, up)-, be ~ (om klockan) gå
efter, sakta sig; ~ bowler spelare som ger
långsamma bollar; ~coach trögmåns, tungus;
—match lunta (tändsnodd); ~ motion
långsamt framförande (av film); ■—witted
trögtänkt; —worm zool. ormslå
sloyd [shid] slöjd

sludge [sZaiZ^] dy, gyttja, snösörja, -slask, amr.

si pladder, strunt[prat]
slue se slew 2

slug 1) [sZaj] zool. (skallös) snigel, (typ.)
maskin-satt rad, mil. ett slags kula, a mr. falskt mynt,
mängd; sluggard [sl±g3d] lätting, latmask,
drönare; sluggish [slAgi/] lat, trög, långsam,
energilös

slug 2) [sZAff] amr. [knytnävs]slag; bulta, slå,
prygla; slugger en som slår hårt, proffsboxare
sluice [sZu;s] sluss, dammlucka, ström; förse med
dammlucka, bortleda (vatten) genom sluss,
översvämma, -skölja (genom att öppna sluss),
strömma ut (genom sluss), skölja, rensa;
—gate slussport; —valve slusslucka; —way
slusskanal

slum 1) [sZaoi] ofta pl slum[kvarter],
fattigkvarter; utföra välgörenhetsarbete i
fattigkvarter (go slumming); Slunidom
fattigkvarteren; slummy [sZAmi] fattig-,
slumslum 2) [sZAm] amr. si kötträtt, soppa

264

smart

slumber [slAmba] slummer; slumra, vila, (om
samvete) sova; —robe, slumbering-robe amr.
nattrock; ’—suit si pyjamas; slumb[e]rous
[sZAmb(a)ras] Sömnig, sövande, sömngivande,
lugn

Slumdom, slummy se slum

slummock [sZA/nafe] smutsgris, slarv[er]; ~ along

slarva iväg på Guds försyn
slump [sZAmp] plötsligt prisfall, kris, depression,
plötsligt upphörande efterfrågan; falla (om
pris etc.)
slung slängde, slängt (se sling)
slunk smög, smugit (se slink)
slur [sZa:] sludder, suddig stil, [skam]fläck,
nedsättande (förklenande) antydan, suddigt
(otydligt) uttal, mus. legato[båge], bindetecken;
binda (ord, noter), utmärka med legatobåge,
uttala (skriva) suddigt, besudla, befläcka,
förklena, nedsätta, bagatellisera, glida lätt över;
~ over glida lätt över, amr. nedsätta, tadla;
it is no ~ upon him to say det är icke något för
honom nedsättande att säga; put a ~ upon,
amr. cast ~s at komma med en nedsättande
antydan om, tala förklenande om
slurry [sZaW] (flytande) cementblandning
slusli [sZa/], slosh [sh/] gyttja, dy, snösörja,
-slask, [känslo]pjunk, si strunt[prat], skräp,
smörja, blask (dåligt te el. kaffe), a mr. si falska
papperspengar; slaska ner, blaska av; slushy
slaskig, smörjig, usel, värdelös
slut [sZa/] slampa, lortlolla, (skämts.) tös; sluttish

slampig, snuskig
sly [siai] [knip]slug, listig, hemlighetsfull,
skälmaktig, skälmsk, klipsk, ironisk; a ~ dog
en lurifax; on the ~ i smyg (hemlighet),
for-stulet; — boots fig. lurifax
smack 1) [smæÄ] (liten) tillsats (för att ge smak),
bismak, liten smula, anstrykning; ~ of smaka
[av], fig. ha en anstrykning av, tyda på,
påminna om

smack 2) [smæk] sjö. smack (litet fiskefartyg)
smack 3) [smæZc] smack[ning], smäll, slag,
[pisk] klatsch, smällkyss, a mr. si dollar
(smacker); rakt, rätt, pladask; smacka [med],
fig. fägna sig åt, smälla, slå med flata handen,
klatscha, fam. kyssa; have a ~ at fam. försöka,
göra ett försök; smäcker si smällkyss, smäll,
ordentligt slag, baddare, hejare, ngt
storståt-ligt, a mr. si dollar
small [snu.’Z] pl första avdelningen av B. A.
examen (vid Oxfords univ.); liten, ringa, tunn
(om vätska), fin, svag, flat, förlägen, småaktig;
— beer tunt öl (svagdricka), små-, struntprat;
dead as ~ beer död som en sill (stendöd); think
no ~ beer of o. s. ha höga tankar om sig själv;
~ blame to him det kan man ej klandra honom
för; — change småpengar, växel, fig. alldagliga
samtalsämnen; ~ capitals el. caps stora
bokstäver av samma höjd som små (kapitäler);
~ craft småfartyg, båtar; ~ fry fiskyngel, fig.
småttingarna (småbarnen); the ~ hours
[of the night] ’småtimmarna’ (efter midnatt);
~ rain duggregn; on the ~ side, a mr. ~ size
liten; in a ~ way i smått, i liten skala; ~ wonder
det är inte att undra på; no ~ stor; feel ~
känna sig stukad (flat, enkel); the ~ of smal
(tunn) del av (ngt); the ~ of the back korsryggen,
veka livet; the ~ of the leg smalbenet; look ~
se obetydlig (förlägen) ut; — and early
aftonbjudning i all enkelhet; —arms mil.
handeldvapen; —holder småbrukare; —holding
småbruk; —minded småaktig, -sinnad; ~ potatoes
obetydlig person (sak); ~pox med. vattkoppor;
>—sword [stick]värja; ~ talk små-, kallprat
smalt [s//n(:)Z(] tekn. smalts (ett slags blå färg),
mörkblå

smarm [sma.m] gnida in (håret) med fett (så att
det klibbar ihop); smarmy salvelsefull, äcklig
smart [sma:Z] smärta, sveda; skarp, häftig, hård,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1963/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free