Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spiritualism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spiritualism
tagen av andliga ting; the Lords Spiritual de
andliga lorderna i det eng. överhuset; —ualism
[spiritjudlizm] spiritualism, spiritism; —ualist
spiritualist, idealist, spiritist; —ualistie [-[spiri-tjuali’stik]-] {+[spiri-
tjuali’stik]+} spiritualistisk, spiritistisk; —uality
[spiritjuæ’liti] andlighet; —ualization [-[spiri-tjualaizei’f(3)n]-] {+[spiri-
tjualaizei’f(3)n]+} förandligande; —ualize [-[spiri-Ijualaiz]-] {+[spiri-
Ijualaiz]+} förandliga, förfina, höja; —uous
[spiritjuas] spirituös, sprithaltig
spirt [spa:/] (liten) stråle, fig. utbrott; spruta ut
(i liten stråle) etc. (se spurt)
spit 1) [spi/] [stek]spett, landtunga; genomborra,
spetsa, sätta på spett
splt 2) [spi/] spottning, spott, regnstänk; (oregelb.
vb) spotta, fräsa, stänka, småregna, (om penna)
sprätta, utspy, utslunga; — and drag si cigarrett;
~ and polish sjö. o. mil. putsningsarbete; he
is the (very el. dead) — of his father han är sin
faders trogna avbild (sin fader upp i dagen);
~ upon (at) a person behandla ngn med förakt;
~ it out! si kläm fram med det nu [då]! se till
att du får det sagt; —ball a mr. papperskula
(som projektil); —box spottlåda; —fire
brushuvud, argsint person
spit 3) [spi/] spadtag, -blad (ss. djupmått)
spite [spa.it] ondska, illvilja, agg, groll; bemöta
med illvilja, förtreta, hysa agg mot; in — of
[i] trots [av], oaktat; eut off one’s nose to —
one’s face hänge sig åt sitt hat till egen skada;
—ful ondskefull, hätsk, skadeglad
spittle [spill] spott
spittoon [spitu:’n] spottlåda, -back
spitz [spi/s] spets (hund)
spiv [sp/w] fam. ngn som lever på sin slughet,
bedragare
splash [splæ/] plask[ande], skvalp[ande], stänk,
fläck; plaska, skvalpa, stänka, skvätta, tidn.
slå upp (nyhet etc.); pladask! make a — väcka
uppseende, strö omkring sig med pengar; —
board stänkskärm; splasher stänkskärm,
stänkskydd (t. ex. över tvättställ); splashy slaskig,
moddig, si fin, grann
splay [sp/ei] avsneddning, avsneddad sida;
snedställd, avsneddad; avsnedda, utvidga (fönster
el. dörröppningar), bredda (på ena sidan),
veter. bryta ur led, vända (fötterna) utåt,
breda ut
spleen [spli.n] med. mjälte, fig. spleen, livsleda,
mjältsjuka, svårmod, dåligt lynne, groll; vent
one’s — upon utösa sin galla över
splendid [splendid] glänsande, lysande, praktfull,
härlig, fam. utmärkt, finfin, förstklassig;
splendiferous [splendi’fans] si finfin, flott,
grann; splendour [splendi] prakt, glans,
storslagenhet
splenic [splenik] med. mjält-; — fever med.
mjältbrand; splenetic [spline tik] mjältsjuk,
levnadstrött, retlig, knarrig
splice [sp/a/s] (is. sjö.) splits, skarv, lask; sjö.
splitsa, hopfoga (rep), skarva, laska, si gifta
(splitsa) ihop; sit on the — (kricket-s/) spela
försiktigt, hålla sig till defensiven; — the
main-braee si ta sig en styrketår, utdela extra ranson
av sprit
splint [splint] spjäla, skena (på rustning), överben
(hård utväxt på hästben); spjälka, spjäla
splinter [sp/in/a] splittra, splitter, flisa, skärva;
splittra[s], skärva (flisa) sig; -—bar tekn. (på
fordon) svängel, springvåg; —proof
splitter-säker, splitterfri; —y [splintari] splittrig,
skär-vig, skör (som lätt splittras)
split [split] klyvning, spricka, rämna, splittrande,
fig. splittring, söndring, si halvflaska
sodavatten, halvt glas sprit; (oregelb. vb) klyva[s],
splittra[s], spränga[s], rämna, spricka, bli
oense, dela, halvera, fig. stranda, gå i sär, si
skvallra på (förråda) kamrat; — the difference
(vid uppgörelse) mötas på halva vägen; —
hairs bruka hårklyverier, disputera om små-
272
spoon
saker; — one’s sides vara nära att spricka
(kikna) av skratt; — one’s vote rösta på två (el.
flera) kandidater (el. partier etc.); — hide
kluvet (spjälkat) skinn; — infinitive ’kluven
infinitiv’ (med ett el. flera ord inskjutna mellan
to och verbet); — peas spritade (torkade) ärter;
— pin saxsprint (i maskiner); — ring fjäder-,
nyckelring; — shot el. stroke (i krocket),
’löskrock’, varvid två klot sändas i var sin
riktning; a splitting headache en brinnande
huvudvärk
splodge [spfodj], splotch [sphtf] fläck, stänk;
fläcka, sudda till; splodgy, splotchy fläckig,
fläckad
splotch se splodge
splurge [sp/a.’djJ si braskande uppträdande,
prål, åthävor; göra mycket väsen [av sig],
hovera sig
splutter [sp/a/a] stänk, sprättande, otydligt tal;
tala så att spottet yr, tala otydligt, stänka,
(om penna) sprätta
spoil [spai/] rov, byte, partibelöning, jord (etc.)
som kastas upp vid en utgrävning; (oregelb. vb)
ödelägga, fördärva, -störa, skämma bort, bli
förstörd, skämmas, si lemlästa, slå ihjäl; —s
system partibelöningfar], i form av att besätta
alla ämbeten o. d. med folk från det parti
som vunnit; be —ing for a fight vara
stridslysten (angelägen om att få slåss); — the
Egyptians göra kål på sina fiender; —sport
glädje[för]störare, -fördärvare, en som dämpar
glädjen
spoilt [spoilt] ödelade, ödelagt etc. (se spoil)
spoke 1) [spoiifc] [hjul]eker, stegpinne; sjö. [-[ratt]-handtag,-] {+[ratt]-
handtag,+} spak; förse med ekrar; put a — in a
person’s wheel fig. lägga hinder i vägen för
ngn, korsa ngns planer; —-shave tekn.
bandkniv
spoke 2) [spot;/;] talade etc.; spoken [spoukn]
talat etc. (se speak)
spokesman [spouA-sman] talesman, förespråkare
spoliation [spouliei ’/(a)n] plundring (is. av
neutrala fartyg under krig); jur. förstörande el.
skadande av handlingar avsedda för vittnesmål
spon [span] amr. si förk. f. spondulicks
spondaic [spmdei’ik] metr. spondeisk; spondee
[spandi:] metr. spondé (versfot: — —)
spondulicks, spondulix [spmdju:’liks] si ’plu-
ringar’, ’schaber’ (pengar)
sponge [spAn(d)3] [tvätt]svamp, svampaktig
massa, snyltgäst, parasit, mil. kanonviskare;
samla tvättsvamp, torka el. tvätta med svamp,
viska (torka) av, snylta (on på), fig. stryka ut,
släta över, utplåna; throw el. chuck up the —
erkänna sig besegrad, ge tappt; pass the — over
fig. stryka ut, komma överens om att glömma;
—cake (mjuk) sockerkaka; — down
avskölj-ning, avrivning (med våt svamp e. d.); sponger
snyltgäst; spongy svampaktig, -artad, porös,
sumpig
sponsor [späns»] borgesman, fadder (äv. fig.), en
som betalar för radioutsändningar i vilka hans
varor rekommenderas; vara fadder för, svara
för, betala för; —ial [spjns3:’ria/] fadder-;
—ship borgen, fadderskap
spontaneity [spmt3ni:’iti] spontan[e]itet, egen fri
(inre) drift, spontan handling
spontaneous [spmtei’njas] spontan, av egen drift,
frivillig, naturlig; — combustion
självantändning; — generation självalstring
spoof [spu:f] skoj, spratt, humbug; imiterad,
eftergjord; lura, narra
spook [spu:/c] spöke
spool [spu;/] spole, rulle (sytråd etc.); spola
spoon [spu.n] skëd, ett slags golfklubba, ett slags
åra, si förälskad tok, våp, stolle, pl amr. si
pengar; ösa med sked, fiska med skeddrag, (i kricket)
slå svagt uppåt, si göra sin kur för, slå för,
kurtisera; be —s oo si vara tokig i; he is on the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
