Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - wassail ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wassail
near
wassail [irasi] dryckesgille, julöl; pokulera; —ler
rumlare
wast [wast, (trycksvagt) wast]; thou ~ did. du
var (se be)
waste [meisf] slöseri, vanhävd, avfall, makulatur,
avlopp[srör], öken, slitning, ödeläggelse; öde,
värdelös, utskotts-, onyttig; ödelägga,
utmärgla, [för]slösa, försumma, förtäras, sina, tyna
bort; run to — gä till spillo; lay something —
ödelägga något; ~ not want not den som spar
han har; — breath spilla sina ord; ~-paper
avfallspapper, makulatur; —paper basket
(amr. ~ basket) papperskorg; •—pipe
avloppsrör; —steam avloppsånga; wastage fiuefs/itf^l
minskning, förlust; — d-looking härjad; —ful
slösaktig; —r slösare, odåga, förfuskat arbete;
wastrel [uieislral] avfall, försummat barn, odåga
wateh [watf] vakt, bevakning, [fick]ur, vaka;
hålla vakt (utkik), vaka [över], bevaka, vakta,
iaktta[ga], betrakta, se [på], avvakta; on the
~ for på lur efter; — your step (äv. fig.) se
uppl a — ed pot never boils för den som väntar
blir tiden lång; ~ out amr. passa på, vara på
sin post; <—ease boett; ~-fire mil. vakteld;
—fob urficka; —ful [watfj(u)l] vaksam, på sin
vakt; ’—guard klockkedja; ~-maker urmakare;
—man väktare, nattvakt, (poet.) vaktpost;
<—night nyårsnatt; ~word lösen, fältrop,
slagord
water [u>.v/a] vatten, vattendrag, flod, hav, sjö,
mineralvatten (is. pl); vattna, blöta, tillsätta
vatten, urvattna, utspäda, vattna sig, taga
in vatten (om fartyg); ~ bewitched (skämts.)
svagt te; high, low ~ hög-, lågvatten; holy ~
vigvatten; hold ~ hålla vatten, uthärda kritik;
by — sjöledes; in hot — i knipa; of the first ~
av renaste vatten; take (make) — läcka; take
the —s dricka brunn; it makes my mouth —
det vattnas i munnen på mig; ~ down urvattna,
förmildra; —börne med. smittosam genom
dricksvatten, hand. (om varor) transporterade
sjöledes; —buffalo indisk buffel; the
Water-carrier as/r. Vattumannen; —cock vattenkran;
—course vattendrag, flodbädd; ~cress
vattenkrasse; ~-driiiker absolutist; —-finder
slagruteman; —gauge [-geid3]
vattenståndsmätare; —-glass vattenglas; —hen sumphöna;
—jacket auto, vattenmantel, kylare; —-level
vattenstånd, vattenpass; —lily bot. näckros;
—line sjö. vattenlinje; —logged full av vatten,
genomdränkt; —man farjkarl, duktig roddare;
— mark vattenstämpel (i papper); anbringa
vattenstämpel; —meter vattenmätare; —pipe
vattenrör, vattenpipa; —pitcher vattenkanna,
vattenkrus; —plane hydroplan; —proof
vattentätt tyg, regnrock; vattentät; göra vattentät;
-—rate vattenavgift; —scape sjölandskap;
—slied vattendelare; —shoot stupränna; —side
strand, strandbrädd; —skin vattensäck;
—spout avloppsränna, skydrag, störtregn;
—stained med fuktfläckar; —wagon
vatten-vagn; gone on the —-wagon amr. si blivit
absolutist; —-waving vattenondulering; —way
farled, hamninlopp, amr. kanal; —wheel
vattenhjul, kvarnhjul; —works
vattenledningsverk, åld. vattenkonst; turn on the —works si
börja gråta; —ing-place bad-, brunnsort; —y
[wo:tari] vattnig, våt, fuktig, blek; the sky looks
—y det ser regndigert ut
waterbury [wa:tab(a)ri] ett slags billigt fickur
watt [ W3tJ elektr. watt
wattle [u»f{] kvist, risflätning, gärdsel, zool.
slör (hudflik) hos tupp, (Austral.) si akacia;
hopfläta, inhägna
waul [iro:Z] jama, skrika (om barn)
wave [izieiw] bölja, vink, hårondulering; bölja,
vinka [med], vaja, göra vågig, ondulera; —band
serie av våglängder (radio.); —-length
våglängd; —setting lotion onduleringsvätska;
— trap vågfälla; —let [weivlit] liten våg; wavy
böljande, våg[form]ig
waver [weiva] vackla, fladdra, tveka, vara
vankelmodig; —ing vacklan[de], tvekan[de], tveksam
wax [iuæ/fs] vax, lack (sealing—), skomakarbeck,
si vredesutbrott, ilska; vaxa, bona, becka,
tilltaga, växa, bli; —bill zool. korsnäbb; —cloth
vaxduk; —wing zool. sidensvans; —work
vax-arbete, -figur[er]; —en vaxartad, vaxblek
waxy [pæfcsi] si sadelmakare; vaxartad, vaxblek,
si rasande, ilsken
way [wei] väg, riktning, avstånd, sätt, vis, vana,
bransch, fack, sjö. kurs, fart, gång, pl slip; a mr.
förk. f. away; —s and means mått och steg,
utvägar; bad —s odygd; the good old —s de gamla
goda metoderna; the other — tvärtom; he has
a — of blinking han har ett sätt att blinka;
[in] every — i varje avseende; [in] that — på
det sättet; that — a mr. si förälskad; — enough!
stopp! (till roddare); it is not his — to han
brukar inte; beg one’s — tigga sig fram; beguile
the — with talk förkorta vägen med samspråk;
get one’s — få sin vilja fram; give — ge efter,
hänge sig, sätta fart; go a long — vara till god
hjälp; have one’s ~ få sin vilja igenom; the
ship has hardly any — on . . . har nästan ingen
fart; lose one’s ~ gå vilse, fara vilse; he cannot
make any — han kan inte komma fram; make
— for göra plats för, låta passera; make one’s
— arbeta sig fram, bana sig väg; pay one’s ~
betala för sig; see one’s — se var man går, se en
utväg; across the — på andra sidan vägen el.
gatan; by — of via, över, såsom; by — of
retaliation i gengäld, som vedergällning; by a great
(long) — utan jämförelse; not by a great (long)
— långtifrån; by the — i förbigående, för resten,
apropå; by the — of via, över; in a el. one —,
in some —s på sätt och vis, till en viss grad, i
vissa hänseenden; he is in a had — det står illa
till med honom; she was in a —, in such a —,
in a great — about it hon var [så] upphetsad
däröver; in a small — i ringa mån, i små
omständigheter; that is not in my — det ligger inte
för mig; in the — i vägen; in the — of vad
beträffar, i fråga om; on the — på väg; on a fair
— to på god väg att; out of the — ur vägen,
avsides (liggande); out of harm’s — i säkerhet;
over the — på andra sidan vägen el. gatan,
mitt emot; under — på väg, i gång, fig. under
uppsegling; —-bill lista över passagerare och
varor, hand. fraktbrev, plan för resrutt; —farer
vägfarande; —lay ligga i försåt för, överfalla;
—layer stråtrövare; —leave vägrätt; —post
vägvisare; — wisdom amr. lokalsinne
wayward [weiwad] självrådig, nyckfull
ive [wi:] vi, man; — us st vi
weak [lüi.A] svag, klen, vek, tunn (dryck), slapp,
matt; — point el. side el. spot svag punkt el.
sida; the —er sex det svaga[re] könet; — vessel
opålitlig person; —kneed svag el. slapp i
knäna, fig. slapp, svag, motståndslös; —minded
viljesvag, enfaldig; —en [wi:kn] försvaga[s],
vekna; —ling svag varelse; —ly svag, klen;
svagt
weal [wi:l] väl, välfärd, strimma (efter piskslag)
(se male); — and woc ve och väl; the public — det
allmänna bästa
weald [wi:ld] skog, skogsbygd, hed, myr; the \V—
bygd i Sydengland
wealth [weif>] välstånd, rikedom; —y välmående,
rik
wean [u)i:n] (Skotll.) barn; avvänja; —ling nyss
avvant barn
weapon [wepan] vapen, tillhygge
wear [wca] (se weir); bruk, dräkt, plagg, slitning,
hållbarhet; (oregelb. vb) bära[s] (kläder), ha på
sig, slita på, begagna[s], nöta[s], anstränga,
slitas, vara hållbar, fortskrida, [för]lida (tid);
the worse for — tämligen sliten; — and lear på-
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
