Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
i. P. cruciferarum (Zell.) : hufvudharen och thorax hvita
eller blekt ockragula; skuldertackarne bruna; framvingarne bruna,
vid framkanten grå, med hvit eller ockragul strimma längs
in-kanterl; denna strimma ofverskjuter det morka vingvecket med
2—3 rundade tander; i framkanten finnas nära vingspetsen nagra
matta, morka smaflackar. L. e. vsp. 15 —16 millim.
Wallengr. Sp. Tortr. & Tin. 44. 96.
Var. annulatella (H. S.): strimman i framvingarnes inkant
antydes blott genom två ljusa flackar.
Larven, som är bredast på midten, är till fargen vackert
grön och uppehaller sig på undre sidan af naringsplantans blad,
der den är öfvertäckt af en tunn silkesspånad. Den lefver på kål
och andra cruciferer.
Arten är under sommarn allmän i hela Sverige, Norge och
Danmark.
2. P. porrectella (Lin.): hufvudharen och thorax gulhvita;
skuldertackarne ljusbruna; framvingarne gulhvita, streckade af
ockragult och blekbrunt, samt ega ett morkbrunt, vågigt streck fran
basen längs vingvecket och nära intill vingspetsen; utkanten brun
med svarta flackar. L. e. vsp. 17—-18 millim.
Wallengr. Sp. Tortr.’& Tin. 44. 95.
Larven smutsgron med svarta vartor och mörk rygglinie
samt brunaktigt hufvud. Den lefver mellan de sammanspunna
hjertbladen på Hesperis matronalis, men forstor äfven de unga
skotten på hvitkål och skall också lefva på Anchusa officinalis
och Cheiranthus-arter.
Der och hvar ej sällsynt under Maj och Juni manader i
träd-gardar uti sodra Sverige och Norge samt i Danmark.
3. Slägtet CAUNACA N. GEN.
Antennerna mot basen ej genom fjäll tilltjocknade.
Labial-palperna rakt framatstrackta, mellersta leden med spetsig
hår-buske, som är mycket kortare än sista palpleden. Framvingarne
’bakåt föga bredare; spetsen ej sikelformigt tillbakaböjd; inga
uppstående fjallknolar i disken; nervgrenarne enkla. Bakvingame
aflångt äggmnda; utkanten jämnt böjd; spetsen skarp;
radial-och subradialgrenarne komma ur diskfältet skilda från hvarandra;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
