Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
rorda exemplar af ofvannämnda barrtiad, traffade han der 8 à
i o insekter i hvarje kotte. Han anmarker häivid att han alltid
funnit dessa endast i frukten af granen (»Rothtanne») och blott
i sådana, som antingen hängde qvar på tradet eller ock afkastats
under årets sista manader, men aldrig i halfruttna, fuktiga kpttar,
hvilka redan öfver flere år legat på marken. Dessa senare skulle
icke heller förmå att skydda skinnbaggarne emot fukt och väta,
hvilken deremot hindras att intranga emellan fjällen af det
harz-lager, som i riklig mängd utsvettas sardeles i kanten af fjällen.
Kändt är att kottarne vid vinterns annalkande allt mer och
mer sammandraga sina fjäll, hvilka icke åter öppnas förr än i
Mars eller April följande år. I dessa tätt slutna rum ligga nu
de ofta nämnda skinnbaggarne i vinterdvala och i godt skydd
för köld och snö.
KÖLREUTER roade sig med att ofverraska de i en kotte
gömda individerna med en konstgjord vår på så sätt att han
lade kotten i ett stort öfvertäckt glas, som han om aftonen
ställde i ett varmt rum, Följande morgon, då kotten genom
varmen öppnat sina fjäll, sprungo en mängd skinnbaggar
mun-tert omkring i glaset. Han satte då ånyo detta ut i kölden;
småningom blefvo insekterna allt trogare och dasigare, till dess
att de den ena efter den andra ater drogo sig in emellan
kottefjällen, hvilka äfven kort derefter ånyo slöto sig fullkomligt.
Det är dessa Kolreuters redan år 1754 gjorda, mera än
hundra år gamla iakttagelser, hvilka nu senast med hänsyn till
den i fraga varande insektens egendomliga vinterqvarter blifvit
konstaterade af en britisk entomolog, sedan de så godt som
fullkomligt råkat i glömska. Också hos oss ofvervintrar såväl denna
art, som den närstående, G. femigineus Linn., pä samma sätt.
I April månad 1880 fann jag nämligen nära Helsingfors en
mängd exemplar af dessa båda arter, hvilka fastnat i kådan på
en föregående höst afhuggen granstam, ofvanför hvilken någon
ekorre eller möjligen korsnabb skalat kottar, att döma af den
massa lösa kottefjäll, hvilka i hogar lågo på en del af stubben.
Ingendera af arterna är att räkna bland våra allmänna
he-miptera. Måhända skola de låta lättast insamla sig just om
vin-tern genom undersökning af såväl gran- som tall-kottar. Medan
jag nämligen hittills funnit G. Abietis uteslutande på gran, här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
