- Project Runeberg -  En trasslig härfva. Proverb i en akt /
11

(1904) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 11 —

KARI. GUSTAF.

Står det icke skrifvet på min panna? Står det
inte att läsa i mina tårfyllda ögon?

MARIE LOUISE

(bojet sig frnm och tittar honom noga in i ansiktet).

KARI. GUSTAF.

Ser du icke? C—1—o—e, aok, Cloe!

MARIE LOUISE.

Som i går förlofvade sig med franska attachén!

(Hon tappar nystanet pä golfvel. Båda böja sig ner
för alt leta efter det.)

KARI. GUSTAF.

Ja, det är slut! För alltid slut! — Här är
ditt nystan!

(De resa sig och sälla sig i samma ställning som fönil.)

MARIE LOUISE.

Vi få försöka med en ny tråd. — Se så där
— den här löper bra! — Och denna Cloe?

KARL GUSTAF.

Har jag älskat så, som endast jag kan älska. —
Jag tillbad till och med spåren efter hennes fotsteg
på marken. — En vänlig blick från henne var det
lifselixir, hvarpå jag kunde dra mig fram i månader.
Ett småleende från hennes läppar var den sol, som,
som — som — ja, kort sagdt, jag tillbad henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:45:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/entrasslig/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free