Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deraf, hvilket hör till det mest träffande, som
blifvit sagdt om denna sällsamma natur *).
Lidner deremot är en elegisk skald.
Men hans elegik är af egen art. Ej finner
man till exempel hos honom en Höltys mildt
svärmande svårmod, som oupphörligt klagar
öfver vårens och ungdomens flyktiga fröjder
samt helst trifves i blomsterdoft och
månsken. Lidner ser i menskliga lifvet en kedja
af qval och bekymmer, i hvilken vaggan är
den första länken och grafven den sista; han
älskar att skildra de dödliges elände i hela
dess vidd; målar med mägtiga penseldrag de
förfärligaste scener, jordbäfningar, krig,
hunger och vansinnighet, och hans enda tröst
är att gjuta medlidandets varma tårar öfver
sina olyckliga likar, hvilkas plågor han ej
kan lindra, samt då och då kasta en längtande
blick mot en annan sällare verld. Hans språk
och hans versification äro äfven : fullkomligt
öfverensstämmande med hans känslor. Få
skalder hafva, i den grad som han, haft den
egenskapen, som man plär kalla pictura per
*) Här följer en öfversättning ur Atterboms
jemn-förelse mellan Valerius och Bellman i
Phosphoros. Då öfversättaren förmodar, alt denna
snillrika afhandling är allmänt känd af hans
läsare, har han trott sig kunna utesluta den.
Utgifvarens anmärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
