Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o
ännu mer med vissa stycken af
Oehlenschläger, såsom till ex. hans St. Hans Aftenspil.
Dock flödar Dahlgrens humoristik ur en vida
djupare och rikare källa än Oehlenschlägers.
Bland hans lyriska poemer äro hans
parodier, Den siste Dryckeskämpen, Movitz’
anlete, Fredman, m. m. fullkomliga
mästerstycken, och af högt värde äro äfven hans
allvarsamma dikter, såsom Synen i Kyrkan,
ett i hög grad vildt poem, som dock
slutligen upplöser sig i harmoni, Thorilds
Monolog, Lifvet en natt, Grafven o. s. v. Den
största förebråelse, man kan göra Dahlgren, är,
att han ofta nog mycket vårdslösar formen,
Öfver hvilken han likväl, när han vill, liar
ganska stort välde. Den anmärkning, jag
gjorde om Bellmans nationalitet, gäller äfven om
Dahlgren: af en utländning kan han väl
beundras och älskas; men endast en Svensk
kan rätt förstå och bedöma honom.
Af en annan art är Vitalis, också en af
Sveriges yppersta humorister. Mellan
honom och Dahlgren kan man anställa ungefär
samma jemnförelse, som Johannes von
Muller gör mellan Horatius och Juvenalis: "Er
spielt nicht um unsern Busen; er inipoJiirt,
wirft nieder" Hans satir är skarpare och
bittrare samt upplöser sig stundom i högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
