Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
af Stagnelii egentliga sorgespel är utan
tvifvel Riddartornet, der skalden med den
beundransvärdaste konst behandlat det
rysligaste och mest upprörande ämne. Riddartornet
är den bäst anlaggda och Ernest theatraliska af
Stagnelii och af alla Svenska tragedier,
Planen är med mycken konst anlaggd,
handlingen fortgår oafbrutet, ingenting är
öfverflödigt och utan betydelse. Redan i första
a-cten, i samtalet mellan de båda flickorna, rig*
tas uppmärksamheten på det hemlighetsfulla
tornet, visan om "Lilla Anna" är ej afsigtslöst
inflätad i den sköna dialogen, och, när
slutligen den gamle Herman kommer och af sin
fröken begär ett samtal mellan fyra ögon,
anar man redan "etwas unheimliches",
Cha-rakters-skildringen, hvilken annars ej var
Stagnelii starka sida, är här säker och djup;
de tre hufvudpersonerna, Rheinfels, Olivia
och Mathilda framstå med skarpa och
bestämda contourer. Rheinfels, så afskyvärd
och förhatlig han än är, väcker ändå vårt
deltagande, hans bröst är ej ännu tillslutet
för alla ömma och ädla känslor, vid åtankan
på sitt grufliga förehafvande bestormas han af
samvetsqval; men han skjuter sophistiskt bela
skulden på sin brottsliga maka, hennes
trolöshet har förjagat "fridens genius" ur hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
