Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
den, en af dc sällsammaste poetiska
produ-etcr, den moderna literaturen kan framte.
Skalden har här begagnat Svedenborgs
Andelära, och Hammarskölds anmärkning, att
Stagnelius i detta beundransvärda stycke
mer än i något annat uppenbarat styrkan
och djupheten af sin originalitet, är ganska
grundad.
Julia sitter vid en källa i en
cypress-beskuggad dal i andarnes verld. Ilon klagar
på melodiska ottave-rime, att hennes Albert ej
kommer, och frågar, hur många gånger våren
har blomsters trott hennes graf, hur många
gånger hösten har gråtit derpå. Då
nedsväf-var på silfvermoln en ängel. Julia helsar
med förtjusning det himmelska sändebudet och
frågar, om han förer budskap från hennes
Albert. Ängeln underrättar henne, att Albert
ännu vistas på jorden, att man ej ännu
anförtrott hennes eget stoft åt inullens
moderssköte, ocli att hennes jordiska systrar nyss
flätade cypresskran sen kring hennes kalla
tinning. Julia frågar, om Albert gråter vid
hennes kista, ängeln ber henne glömma det
förflutna och tänka på himmelen,
påminner henne om den helga friden, som fyllde
hennes hjerta i de oskuldsfulla barndoms-
Svenska Parn. 5,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
