Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
09
kallat verldarna ur natten?
Besått med solar himlarna der nere?
Har Albert dött för dig i korsets qval?
Ack, Julia! sista helsningen jag bär
Från himlarnas monarch. I sina salar
Han vill dig se, vill fläta kring din hjessa
En krans af stjernor, vill din brudgum bli\
Hvad! — Önskar du ej lammets brölloppfira?
Förgäfves — Julia vill ej skiljas från
sin älskare. Ängeln försvinner. Albert visar
sig, helvetets portar öppnas, och de första
stropherna af den förutnämnda rysliga
chor-sången upprepas å nyo. Änglar nedsväfva
ännu en gång och bära till den olyckliga sista
helsningen från Gud. Albert och Julia
omfamna hvarandra samt nedstörta i afgrunden.
Efter dem nedrasa klipporna, och en chor
af änglar slutar det besynnerliga
skådespelet
Man blir underlig till mods, när man
läser detta vilda poem. De uppträdande
personerna äro alla, utom i den scene, der Albert
*) Författarens ofta vidlöftiga expositioner har
jag merändels förkortat. Denna exposition af
Stagnelii Albert och Julia är ordagrannt
öfversatt, för att ge ett begrepp om författarens
talent äfven i detta hänseende.
Utgifvarens anmärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
