Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Irrande en stund och återvände
Med de trötta blickarne till hvila;
Men ur deras vimmel en och annan
Bröt i större klarhet fram för sinnet.
Följ den odlade naturen trogen
Allt från blomstermattan vid palatset
Till den arma tegen uppå fjället;
Följ den allt frän grufvans djupa schakter
Till de höjder, hvarest menskosnillet
Spanar stjernans gång och mäter rymden;
Följ den från den vilda fors bland fjällen
Till kanalens stilla, tämjda vågor,
Följ den så, och du skall slutligt finna,
Hur den uppenbarar dig sitt väsen.
För sin egen skull naturen lefver,
I hvad form den ock sin vilja kläder.
Blott med medel som hon sjelf dig gifvit,
Mäktar du att underkufva henne.
Hennes glädje är att tjena menskan:
Grerna öppnar hon sin famn för henne,
Bjuder henne alla sina skatter,
Men de lagar, lifvet derför skrifvit,
Ofverträder menskan icke strafflöst.
Sin förklaring söker jämt naturen,
Hon den vinner först igenom menskan,
Först i henne har hon ögon fått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
