Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Jag såg, liuru vördnaden vårdar,
Hur den vårdade modren 1er
I ständigt pånyttfödd ungdom,
Hvars stjerna väl sent går ned.
Som monumenter de stodo
I sin grönskande, rika drägt,
De växtrikets åldriga jättar
Af främmande ädel slägt.
Så dunkla, så tysta de stå der;
Men för den som sådant förstår,
I sin tystnad en Englands historia
De förtälja dock år från år.
Snart lefva de blott i sagan
»The Dukes of Northumberland
Den siste också af den ätten
Går sonlös vid grafvens rand.
Men ej blott af häfden och sången
Bevaras de gamla namn:
De grönska och blomma och hviskas
I sjelfva naturens famn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
