- Project Runeberg -  Dikter och smärre prosaiska stycken /
167

(1881) [MARC] Author: Olof Eneroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167
kaffe och socker från kryddboden eller smör från hökarboden
eller bröd från bagarboden, alltid var det jag som skulle
verkställa uträttningarna.
Jag glömmer aldrig den gången, då jag måste gä till
en slägting med ett bref, hvari mor bad att få låna 50 r:dr.
Jag visste så väl livad det gälde att få låna de penningarna.
Jag sprang hela vägen med hjertat i halsgropen, aflemnade
mitt bref med en viss tillförsigt; men fick endast ett bref
irtan penningar till svar, och grät hela vägen hem.
Jag har också aldrig kunnat glömma den dagen, då
min fars forna husbonde, justitierådet, kom till mor och for-
drade betalning för den skuld, hvari hon satt sig hos honom
vid auktionen efter far sex år förut. »Frun har nu fått
bättre vilkor,» hörde jag honom säga (mor hade då fått sin
årslön höjd från 100 till 125 r:dr rgs), »och jag har så-
lunda anledning tro frun kunna göra rätt för sig.»
Jag minnes icke livad mor svarade, men livad jag min-
nes, det är, att hon grät hela dagen och att vi barn, som
alltid, gräto med.
Under sådana förhållanden hade mor en dag — jag var
dä åtta och syster sex år — satt oss i annan skola. Sty-
resmannen för inrättningen, vid hvilken mor var anstäld,
ville visserligen, att hon skulle låta oss barn intagas der
för att lära handaslöjder, bli dugliga menniskor och kunna
få både. mat och kläder, som väl kunde beliöfvas, då en por-
tion ju var knapp nog för en stor person och två små, såsom
jag minnes han tilläde. Men mor ville icke, kanske tyckte
hon det vara hårdt, att vi skulle räknas bland vanvårdade,
då hon ju alltid hade vårdat sig väl om oss. Alltnog, hon
ville icke, och, fastän hon dermed ådrog sig styresmannens
ovilja för sin högfärd, satte hon oss i annan skola. Jag
vet icke, om hon hade någon annan afsigt dermed, än att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:45:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eodikter/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free