Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också endast såsom antydningar, tjenande till att
belysa den frågan om ”gammalt och nytt i Holland”,
såsom bestämmande för holländarens karakter. Och
derföre ännu några siffror.
Efter hvad ofvan blifvit nämndt, återfinna vi
många svenska förhållanden i det holländska
jordbruket. Än arbetaren? — har han det så godt i
Holland som hos oss? Svårt blir deruppå svaret.
I allmänhet har han det ej. Holland är i förhållande
till sin utsträckning, isynnerhet i de bättre
lottade distrikten, ytterst befolkadt. Och detta folk
är det hemkäraste folk i verlden. Under 1857
emigrerade ur hela Holland endast 1663 personer,
och under 1858 endast 1177. Arbetsprisen blifva
derefter. En dräng på landet har på sin höjd 50
till 80 gulden i lön om året. Är han gift och är
han mycket dugtig, så har han möjligen 80 till 100.
Hustrun får förtjena sitt uppehälle genom arbete
mot låg dagsverkspenning, tout comme chez nous.
Emellertid betalas fasta arbetare på åtskilliga
ställen temligen väl, såsom i Haarlemermeer, der
de för sommardagens arbete hafva 1 gulden och
deröfver, och för vinterdagens en half gulden och
ända upp till 1 gulden. Trädgårdsarbetare fann
jag som i stad hade fyra femtedels gulden pr dag.
Att arbetsfolket under sådana förhållanden måste i
det dyra landet lefva mycket tarfligt är klart; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
