Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unga Holland? . . . Må vara, men efter jag f. n.
befinner mig i Leyden, och det gör ju dessutom
ingenting till saken, hvar man börjar, blott man
fastbåller hufvudpunkten, så börjom med Leyden.
Leyden är liksom hjertat i det gamla lärda
Holland. Den gamla lärdomen lider af någon viss
ålderdomsåkomma nu för tiden, — gör den inte? —
och i Leyden synes mig den åkomman hafva
liksom genomträngt hela staden. Ofver allt tycker
man sig här se det gamla "fuimus". Här är så
tyst och stilla, så öde och tomt. Men ”också de
döda lefva”. Det känner man äfven här.
Jag kommer från universitetet, det gamla
beryktade, en byggnad med ett temligen dystert och
tarfligt inre. Sjelfva dess ”aula” är icke mycket
bättre utrustad än ett af våra större ”auditorier” i
Upsala. Hvad den lärdomen ännu på vissa håll
kan tycka om att ha det mörkt omkring sig! —
Men det fanns ett rum i denna gamla byggnad,
som i allt sitt dunkel var uppfyldt af ett
egendomligt gripande ljus. Det var den kammaren, —
något annat namn kan man knappast gifva det
rummet, — der de gamle hädangångne lärdes
af-bildningar voro uppsatte. Och det ljuset, som jag
tyckte der stömma mig till mötes, det kom från
dessa porträtters blickar, hvilka alla, enligt
porträtters gamla sätt, riktades på betraktaren. En häftig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
