Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har velat motsätta sig det myckna
planterandet under den förevändningen, att träden skulle
vara titt hinders för trafikm. ’ Vi bedja dem, som
svepa in sig i det skälet, att resa till Amsterdam
t. ex. — Denna stad, ”Nordens Venedig”, byggd
på 100 tufvor, är som bekant mycket trång. Der
man måste bygga allt på pålar, der sjelfva ”slottet”
t. ex. är bygdt på 13,000 pålar, der har man
ej råd att bygga särdeles rymligt. Der blifva
kanalerna af större betydelse, och gatorna blifva
liksom smala kajer till kanalerna. Och likväl, de
flesta bland dessa smala kajer äro planterade med
träd; och — man kommer ändå rätt bra fram
der. Eller Rotterdam. Dess ”skeppsbro” är
betydligt lifligare än Stockholms. Och likväl — träd
har man der.
Och när detta är fallet i de stora
handelsstäderna, hvad skall "det icke då vara i de mindre.
”1 Nederländerna är vattnet det element som
gör sjöfarten trygg och beqvämlig” — var professor
Thunbergs bekanta uttryck om Holland. — Helt
simpelt uttryckt, skulle det låta så, att vattnet
begagnas af holländarne lika mycket till
kommunikationsmedel som landbacken. Hollands
egendomliga naturförhållanden hafva gjort holländaren till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
