Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det första jag hörde i Holland, det gällde kyrkan.
”Här råder en sådan sekterism” klagade en
holländare, lugnt och tålsamt förstås. — Ja, hvar råder
icke sekterism, anmärkte jag. Men hvad för en
sekterism? . . . Holland är som bekant protestantiskt,
reformert. Det har för sin protestantism kämpat
allvarligt och har i den kampen förevigat sig såsom
ett folk af sanningskärlek och sjelfständighet. Det
har tillika med denna protestantism infört
lärofrihetens grundsatser. Och man återfinner alltså
här, liksom i så många andra fall, likheten med
England. Judarne lära till exempel sedan
gammalt i Holland hafva alla möjliga rättigheter.
Amsterdam har kyrkor af alla möjliga slag. Till och
med katolikerna, ehuru holländarne väl egentligen
aldrig haft något annat hat i stort än hatet emot
spaniorer och katoliker, och detta såsom
synonyma, — till och med katolikerna hafva
religionsfrihet här.
Hvad som för Holland emellertid är särskildt
betecknande, det är det, att lagarne och styrelsen
lära vara ”liberalare” än folket sjelft i religiösa mål.
Under det att sålunda staten upptagit judarne
såsom medborgare, mottagas de ej såsom
medlemmar af åtskilliga bland de af enskilda bildade
föreningarne. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
