- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
182

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna begränsning utan funno sig snart till rätta även på de högre
stadierna av intellektuellt arbete. Så t. ex. erinrar man sig kopparstickaren och
målaren Ludvig Ruben, vilken vid mitten av 1800-talet gjorde sig ett namn
inom sin konstart, samt prof. Geskel Saloman, vilken icke blott framträdde
såsom målare utan även verkade såsom lärare inom konsten och därunder
förvärvade ett stort anseende hos samtid och eftervärld.

En konstgren, som särskilt låg för judarna, var gravöryrket, — att skära
mynt- och medaljstampar och att gravera sigill och signetringar. Man
vet ju bl. a., att Aug. Abrahamsons förfäder redan under Fredrik den stores
tid voro anställda såsom gravörer vid preussiska myntverket, och den
berömde Stockholmsjuden Aron Isak hade en liknande befattning vid det
svenska myntet. En framstående man inom detta fack var hovgravören
S. Salmson, vilken inflyttade till Sverige från Prag, och vars släkt utmärkte
sig för sina stora konstnärliga anlag. Hans son Johan Salmson var sålunda
en av sin tids mera framstående gravörer, vilken icke blott anlitades för
svenska medaljer o. dyl. utan även under sin vistelse i Paris arbetade för
kung Ludvig Filip och Napoleon III. Dennes broder, Axel Jacob Salmson,
vann däremot rykte såsom litograf, — en konstart som stod högt i kurs
vid 1800-talets mitt, och inom vilken han utförde ett flertal bildverk av
stort värde, mestadels berörande Sveriges historia. (En brorson till dessa
båda sistnämnda var Hugo Salmson, som under 1880-talet vann sin
berömmelse såsom målare).

Inom det svenska musiklivet nedlade judarna ett ännu mera
förtjänstfullt arbete och voro där även oberoende av de många sociala hinder, som
annars mötte deras offentliga framträdande. Redan under Gustaf III:s dagar
uppträdde en judinna, fru L. S. Augusti, såsom sångerska och vann stort
rykte bland de högre kretsarna på grund av sina talanger. Under 1800-talet,
då invandringen tilltagit, blevo de judiska tonkonstnärerna talrikare, och
bland dessa må särskilt antecknas pianisten Sara Heinze (f. Magnus) och
operasångerskan Eufrosyne Abrahamson (f. Leman). Såsom kompositör och
violinist framträdde under denna tid Siegfried Saloman (broder till målaren
Geskel S.) och vann stora konstnärliga triumfer tillsammans med sin
hustru, den ryktbara sångerskan Henriette Nissen-Saloman, även hon av
judisk börd. Av största betydelse för den rent svenska musikens
utveckling var den förlagsverksamhet, som utövades av musikhandl. Abraham
Hirsch,
vilken under hela sin tid sökte befordra framförandet av svenska
tonsättares verk. Hirschs praktiska sinne tar sig därjämte uttryck i den
energi, varmed han deltog i stiftandet av Svenska Bokförläggareföreningen
samt Bok- och musikhandlarnas pensionsinrättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free