Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— lika ljust och soligt, som de öfriga
salongerna voro dystra och skumma.
De sirliga och galanta herdarna på
väggarnas tapisserier fingo lif och
färg i det starka sommarsolskenet.
Och silfvertrådarna i det litet
urblekta rosasidenet på möblerna
skimrade emellanåt till som små
diamanter.
Grefvinnan satte sig på sin gamla
plats i soffan och tog upp
guldnavet-ten, som fallit på golfvet. Innan hon
fortsatte sitt arbete, kastade hon en
komiskt förebrående blick på Rousseau,
hvilken, försjunken i betraktande af
henne, icke tänkte på att störta fram
och taga upp den, som det ägnar och
anstår en kavaljer.
»Ni vet, jag är en björn,
Madame, en simpel bonde,» sade han
ursäktande. »Er syster, Madame
d’Epi-nay, har en gång för alla fritagit mig
från att vara galant.»
»Men jag fritager aldrig någon
från hans plikter — aldrig.»
»Inte ens er själf?...»
Hon skrattade godlynt.
»Minst mig själf!»
Rousseau ögnade plötsligt en
möjlighet att komma in på ett ämne,
som han i två dagar icke kunnat låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
