Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver att allt åter var som förr och
hon hade honom tillbaka.
Hon såg upp på sin älskare, där
hon ännu låg på knä bredvid honom
— ömt, förstulet, en smula nyfiket
forskande, om han verkligen var sig
riktigt lik. Och hon undrade, halft
medlidsamt, hur någon kunde vara så
dum att inbilla sig, att den stackars
eremiten på Eremitaget ens ett
ögonblick kunde vara farlig för henne —
för henne, som älskade och blef älskad
af honom!
Saint-Lambert satt litet framåtlutad
på den låga kanapén, med det ena
benet svagt böjdt och det andra sträckt
tillbaka —- nästan som i knäböjande
ställning. Han var en präktig och
vacker herre, lång och starkt byggd,
med en van och härdad soldats
naturliga och säkra hållning. Sitt mörka
hår, som redan började gråna, ehuru
han knappt var fyrtio år, bar han starkt
pudradt, nästan snöhvitt: det bildade
en ypperlig kontrast mot de svarta,
djärft och ädelt tecknade ögonbrynen
och de stora, klarblå ögonen. Redan
som ung gardesofficer i Nancy, där
han varit kung Stanislaus’ gode vän,
hade han gjort sig bekant för sin
fina, konstnärliga och litterära smak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
