Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg hon en mörk skugga röra sig
under pelarna och därefter komma fram
i ljuset från fönstren, som från bägge
våningarna klart belyste gården. Han
hade strax fått syn på henne och gick
bort till fontänen.
Hon reste sig upp — det var icke
Saint-Lambert, det var Rousseau.
»Ni är allena?» frågade han
förvånad.
Hon tog ett steg fram emot
honom. Trots sminket såg han i ljuset
från fönstren, hur blek hon var.
»Vill ni verkligen påstå, att ni
har talat med Saint-Lambert?» Hon
kramade nervöst den hopslagna
solfjädern i sin knutna hand och vände
trotsigt ansiktet upp emot honom. »Att
ni har framfört min hälsning, att jag
önskade se honom? ...»
»Ja, Madame,» svarade Rousseau
fast, med ovanlig värdighet.
Hon såg hjälplöst på honom med
sina stora ögon — liksom om hon
icke förstod. Så tryckte hon plötsligt
bägge händerna mot hjärtat och
hvi-skade:
»Han vet det... han vet, att
hans Sophie väntar honom — och
han kommer icke! Då älskar han
mig icke mera.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
