Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.87
säker, någonsin gjort honom den äran
att vara svartsjuk.
»Hon har alltså verkligen gjort
dig en hel del bekymmer, den
markisinnan ?. ..»
o
»A, du!» Hon suckade. »Den
ende, jag vågat tala med om detta,
är Rousseau, och han skrämde till på
köpet ännu mera upp mig.»
»Såå?... Det kan jag nog tro.»
Hans ansikte mörknade. »Men,»
till-lade han, — »tog du då aldrig med
i beräkningen, hur ytterst tvifvelaktigt
det var, att jag skulle komma att
älska min gemål — det är, som du vet,
ett högst sällsynt fall i vår
bekantskapskrets. »
»Men hon kunde älska dig...»
»Tror du då, att jag är så
förtrollande?» Han skrattade och
fortfor därpå, halft vemodigt:
»Kom ihåg, jag är fyrtio år —
mitt hår är grått!»
o
»A, min Gud — när man pudrar
det!» Hon blåste lättsinnigt på de
snöhvita tinningbucklorna, så att hon
fick puder i näsan och kom att nysa.
Plötsligt sträckte hon ut handen
och ringde med den tunga
silfver-klockan på bordet.
»Charlot,» sade hon till tjänaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
