Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andliga tillståndet i Helsingland före
Erik Janssons uppträdande.
en norra delen af ärkestiftet, provinsen Helsingland, har
sedan långt tillbaka haft namn om sig att vara en i
kyrkligt hänseende särdeles svårskött och besvärlig
pro
vins. Orsaken därtill torde vara att söka dels i folklynnet, dels
däri, att Helsingland sedan ett och ett halft århundrade varit fält
för en mängd olikartade andliga rörelser’). Helsingeallmogen
kännetecknas af en ej ringa själfsäkerhet och styfhet i karakteren jämte
en viss vildhet i lynnet, som ofta kan taga ett våldsamt utbrott.
Under det adertonde århundradet började tvenne mot
ortodoxin riktade strömningar att därstädes göra sig gällande,
nemligen herrnhutismen och pietismen. Den förra riktningen hade redan
från sitt första framträdande 1 Sverige ända till 1816 varit
representerad i Bergsjö, hvarifrån den spred sig till de kringliggande
socknarna, dels genom sjelfva församlingslärarne, dels genom
åhörare, hvarjämte allmogens årliga besök i hufvudstaden
underlättade rörelsens vidmakthållande och utbredning. <:Då det
ofta var i kyrkligt hänseende obildade personer, som upphäfde
sig till folktalare och representanter för denna rörelse, blef
följden, att läran måste gestalta sig olika allt efter dessa
personers skaplynne, i synnerhet som de vanligen snart emanciperade
sig från sma lärare, hvilkas sans och försiktighet de ej kunde
gilla, och framträdde med anspråk att själfva vara beklädda
med kraft från höjden. När därför svärmare och predikanter från
Lillherrdal började komma öfver till Helsingland, blefvo deras läror
gynnsamt mottagna i de trakter, där herrnhutismens
känslokristendom vunnit inträde, såsom i Delsbo och Forssa, och det
lillherr
!) Såsom källor för kännedomen om Helsinglands andliga förhållanden
hafva hufvudsakligen användts: Alstermark: De rel. svärmiska rörelserna i
Norrland, Sefström: Några blad till historien om läsarne, Landgren: Om de
antinomistiska rörelserna i Helsingland, Lundqvist: Erik-Jansismen i
Helsingland, och Lagergren: Om de andliga rörelserna i Sverige; P. A. Akerlund:
Om kyrkans och statens enhet, Jansonismen i Helsingland af Alftabo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
