Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 66 —
från Gefle såg, att det bar på tok, och började öppet predika emot
dem, att de voro falska profeter och befallde de sjuka, som då i
fyra dygn setat på det viset, att lägga sig. HEmellertid prisade de
Gud för de stora tecken som skett och därföre att Gud sökt sitt
folk. När sedan L. sade till Andersson och Brodde-Jonas, att han
befallt de sjuka att lägga sig, så nekade de, att de gifvit denna
befallning åt de sjuka, fastän hela församlingen var vittne därtill.
Det finnes intet spår af sanning eller redlighet hos någon af dem,
så hafva de förhärdat sig. De se dystra och mörka ut och kunna
icke se folk i ögonen. Måndagsmorgonen gick jag ifrån dem och
lämnade min hustru kvar, som ännu ej var fullt viss, att de hade
orätt. Jag öfverlämnade åt Gud, att han skulle böja hennes
hjärta, att hon själf skulle se faran, ty aldrig tänkte jag med våld
taga henne därifrån, utan låta henne hafva sin fria vilja. Så fort
jag kom ifrån dem, fick jag ett annat lif, kände en utgjuten
kärlek i mitt hjärta till Gud, som jag aldrig förut vågat nalkas utan
med fruktan och bäfvan. Jag ropade och bad, och Gud gaf äfven
vittnesbörd i mitt hjärta och de kraftigaste försäkrimgar 1 ordet,
som nu tydeligen på ett underbart sätt låg för mig. Tisdags afton
hade min hustru varit nere 1 sjukrummet och hört Brodd-Jonas
göra bön. Han höll då på med full ifver om de sjukas otro och
därtill, huru sådana affallna andar, som han menade med mig,
voro till hinder för Guds ords framgång, och med detsamma
utöste all förbannelse. Min hustru kom i en stor ofrid och fann nu,
att detta hvarken var Guds ord eller Kristi kärlek, och sade till
dem, efter slutad bön, att om de ej kunde återgitva henne den
frid, hon förlorat, kunde hon ej vara där längre. Alla de starkaste
profeterna lofvade henne få hela deras kraft, och att de ville kasta
sig till helvetet för henne, förr än hon skulle gå bort, och sade
henne, att om hon skulle försöka gå därifrån, skulle jorden
öppnas och uppsluka henne; Hon fick ej mera någon frid, och
Torsdagsmorgonen gick hon ifrån dem. De ville ej återlämna oss våra
saker, utan jag gick dit en morgon, medan de alla lågo, och
återtog våra kappsäckar, så avt vi fingo vårt linne med o0ss och större
delen af våra kläder; men vår koppar och många nyttiga saker,
som skulle kommit oss väl tillhanda, allt guld och silfver, om det
ock var af minsta värde, intill klockboetterna, togs bort ifrån oss
och hvar och en och såldes. På sådant sätt blef min hustru
belönt för sin fem månaders tjänst på sjön, då hon skötte och
vårdade de sjuka, som annars troligen förgåtts 1 vanskötsel. Hennes
kappa togo de äfven ifrån henne, ock hvar och en som går
därifrån blir helt och hållet blottad. Genom deras stora svek och
list ha de samlat ihop otroligt mycket pänningar, och man kan
finna Eriks stora slughet, som befallt Anders Andersson att endast
han och L. skulle hafva kännedom om kassans storlek, och alla
andra skulle vara 1 ovisshet därom, samt att allt skulle öfverlämnas
åt Erik. Hurtig (en man från Gefle) såg deras oredlighet redan
i Sverige och förehöll dem deras handlingar. Han blef därföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
