Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R o
och predikan. Vid jultiden 1846 anskaffades en ringklocka, som
användes för medlemmarnes sammankallande till möten och de
gemensamma måltiderna. Den andra gudstjänsten hölls på aftonen.
Fram på våren 1847, då jordbruksarbetet begynte, blefvo
morgonoch aftongudstjänster ersatta af ett kort middagsmöte, som
vanligen hölls i det fria under några skuggrika träd. Predikant var
vanligen FErik Jansson själf, ibland biträdd af Jonas Olsson,
Anders Berglund, Nils Hedin, m. f — Att den religiösa
ofördragsamhet, som utmärkte Erik-Jansarne i Sverige, ej hade
minskats, kan förstås af följande skildring af en söderalabo, som
gjorde ett besök på platsen: “Som det var söndag, fingo vi äfven
höra Erik Jansson själf predika. De hade nyss börjat sin
gudstjänst, då vi kom fram till platsen, vi hastade därför genast upp
till kyrkan. BSedan de sjungit en lång psalm i deras egen
psalmbok, började han predika på sitt vanliga vis om sin likhet med
Gud, m. m. Men som Jansson nu till rättmätigt straff mistat ej
blott sina öfverflödiga tänder, utan äfven de nödvändigaste och i
deras ställe låtit insätta nya för att ändå kunna sköta sitt
predikoämbete; men det oaktadt sladdrade han så, att jag ej utan
stor uppmärksamhet kunde höra hvad han sade; dessutom hade
jag ej heller lust att längre höra på hans orimliga tal, jag gick
därföre ut att beskåda platsen och deras boningsrum. Jansson,
som väl kunde förstå, att jag föraktade hans lära, kom genast
ifrån sitt ämne och utropade: “Där ser ni med edra egna ögon,
att djäfvulen måste ut, emedan det är honom omöjeligt höra Guds
ord predikas i sin renhet. — — De bjöd äfven mig på aftonvard,
men jag ville ej stanna, emedan de intet bjöd i någon annan
afsikt än på det att de måtte få tillfälle att ösa ovett öfver mig,
medan jag åt, och af detta slag tyckte jag mig redan fått nog“!’).
Sommaren 1848 förstördes kyrktältet genom vådeld, och
samma tid började kolonisterna att uppbygga den s. k. gamla
kolonikyrkan, som fulländades 1849. Den utgör en tre våningars
byggnad, hvaraf öfre våningen består af ett enda rum, inredt till
kyrka. De öfriga våningarne voro inredda till sofrum, och i den
nedersta bodde de ogifta medlemmarne. Under den första tiden
var giftermål förbjudet. Detta befanns dock hafva menliga följder,
ty åtskilliga unga personer önskade att inträda i äktenskap, och
då detta för några år fortfor att vara förbjudet, lämnade många
platsen och gifte sig. FErik Jansson började då att predika, att
han erhållit vittnesbörd, “att Israels söner och döttrar skulle
inträda 1 äktenskap, föröka sig och uppfylla jorden“. Förbudet mot
äktenskapet förklarades hafva varit föranledt af “den nöd som för
handen var“, nämligen otillräckliga boningsplatser och dylikt, men
nu, sedan denna svårighet var afhjälpt, tillsades såsom en
befallning, att alla, som Gud hade ingifvit begär att gifta sig, skulle
1 Londberg, a. a. sid. 3—4, 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
