- Project Runeberg -  Erik-Jansismens historia /
89

(1900) [MARC] Author: Emil Herlenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jr I n

niskor högfärdiga“. Dock började flere af styresmännen och
prästerna att tillägna-sig en ej ringa grad af kunskaper, men de
sökte förhindra allmänheten att göra detsamma. Ett större
skolhus uppbyggdes och fulländades 1860; — det var den sista
byggnad, som af kolonien Bishop Hill uppfördes !).

Ar 1856 uppsattes på styrelsens initiativ en veckotidning,
“Den Svenske Republikanen“, hvilken började utgifvas i Galva 1
Juli månad med S. Cronsioe som redaktör. Den blef dock af kort
varaktighet. För öfrigt fingo tidningar ej förekomma inom
kolonien.

Med de stora framgångarne började egenkärleken och
fåfängan uppväckas hos några af trusteerna, särskildt Olof Johnson och
Jonas Olsson, hvilka voro de mest inflytelserika. Jonas Olsson,
som betraktades som koloniens både andliga och världsliga
öfverhufvud, tillade sig inom densamma gärna titel af konung eller
furste, och de öfriga trusteerna kallades prinsar. Snart började de
båda nyssnämnda inbilla sig och dristade äfven inför folket påstå,
att koloniens välstånd var endast en frukt af styrelsens visa
ledning och lyckade spekulationer, i hvilka folket ej hade någon del;
— en oförsynthet, så mycket större, som män, kvinnor och barn
hade ansträngt sin yttersta förmåga för koloniens bästa, under det
en del af styresmännen helt makligt skötte de lättare bestyren,
som hvarken fordrade kropps- elier själsansträngning.

I samma mån som ärelystnaden växte, uppstod ett tydligt
förakt för folkets vilja i viktigare saker, som angingo kolonin.
Stora kontrakt och spekulationer uppgjordes och sattes i gång,
utan att folket hade någon kunskap om saken, ja. ofta utan att
andra än Olof Jonsson och Jonas Olsson visste något därom. Om
någon förfrågade sig, hur kolonins affärer stodo, fick han
uppbära skarpa förebråelser för sina misstankar mot styrelsen. FEn
sådan hade väl “Marthas bekymmer om mångahanda, men
saknade apostelns anda, som förmanade, att hvar och en skulle i
stillhet sköta sitt kall“. Det ansågs nästan som ett högmålsbrott
att yttra sina egna åsikter rörande förvaltningen och
predikningarna inom kolonien, och folket fördes därigenom till en slafvisk
underdånighet för alla förslag, som präster och styresmän 1 sin
åtrå efter anseende och välde stundom framställde, hvarigenom
visserligen skenet bevarades, men folket i själfva verket
beröfvades alla sina rättigheter. De husliga förhållandena voro ej sällan
föremål för prästernas oblyga inblandningar, hvilket ofta
föranledde oenighet makarne emellan och upplösning af äktenskapet.
Dessutom voro trustees och präster angelägna att förhindra allt
spridande af bildning och upplysning, på det att de ej skulle möta
något motstånd mot sina despotiska åtgärder.

!) “Colonin Bishop Hill“ af F. H. Wistrand. (Frihetsvännen 1859 n:o 3).
Stoneberg: a. a, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/erikjansis/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free