Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
Kort framställning af Erik J anssons’ lära.
Erik-Jansismen kan betraktas som ett reformförsök inom den
evangelisk-lutherska kyrkan, och liksom det sextonde
århundradets reformation angriper den själfva medelpunkten af
lärobegreppet. FEn systematisk framställning af Erik Janssons lära
försvåras dock betydligt genom den ytterst godtyckliga skrifttolkning,
som / stiftaren gjort sig skyldig till, äfvensom därigenom, att Erik
Jansson påstår sig 1 många punkter vara ense med svenska
kyrkans lära och Augsburgiska bekännelsen men det oaktadt gör
betydande afvikelser därifrån. (Så t. ex. 1 fråga om arfsyriden
och nattvarden). Hans egen katekes och öfriga skrifter äro
dessutom mycket dunkla och orediga. För öfrigt synes han hafva
tagit intryck från de metodistiska skrifter, som vid hans tid
funnos i vårt land, äfvensom från Svedenborg och Böhme, hvilka
förkalbkanettumned ja Sannolikhlet,. voro. ar honmom,. kända’). De båda
kardinaldogmerna i hans lära äro de pånyttföddes fullkomliga
frihet från all synd samt tron på Erik Jansson såsom sänd af Gud,
och kring dessa två punkter rör sig hela systemet. Såsom
trosnorm antages bibelns kanoniska böcker?).
I sin lära om Gud fasthåller Erik Jansson med bestämdhet
treenighetsbegreppet“). Ett bland Erik-Jansarne allmänt antaget
!) Ofta använder han en allegorisk bibeltolkning, som erinrar om
Svedenborg, se t, ex. Katekesen, frågorna 117, 120—122, m. $. ställen.
E “) Kat. Inl. 1 frågan. — Någon utförligare vederläggning af
Erik-Jansismen förekommer ej här, alldenstund en förträfflig sådan finnes i
kyrkoherden Lundqvists arbete om Erik-Jansismen i Helsingland, sid. 104—186.
a ortrork, heter det i Kat. ic fr. “1:o) att Gud är och förblifver en
enig Herre, som är oupplöslig uti alla sina egenskaper; och att han uti all
denna sin stora kraft hafver skapat himmel och jord, samt gifvit allt hvad
han deruti hatver gjort, lif och förmåga att, under tillväxt, förhärliga hans
ära; ty Gud såg uppå allt det han gjort hade, och si, det var ganska godt.
2:0) Tror jag, att en enig Herre var i Christo och försonade verlden med sig
själf, eller att ordet, hvarigenom allt är gjordt, det gjordt är, blef kött och
bodde ibland oss; och att detta ordets anda, som i begynnelsen sväfvade
öfver vattnet, gifver alla lif, som tror på ordets uppenbarelse i köttet; ty det
eviga och väsentliga Gudomsväsendet, förebrådde intet verlden deras synder;
utan hafver beskickat bland oss försoningens ord. 3:0) Tror jag att den enige
Gudens ande, lefver med sin lags inskrifna pligter uti alla som tror på ordets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
