Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna varit föremål för många lärde och
skarpsinnige mäns forskningar i senare tid, utan vi finna
äfven, att samme män ofta nog af sina forskningars
hufvudsakliga behållning lämnat framställningar i
en form, som varit njutbar och tilltalande för hvarje
bildad svensk.
Själfva de gamla källskrifterna hafva egentligen
först i vårt århundrade blifvit utgifna i pålitliga
upplagor. De svenska lagarna från medeltiden,
landskapslagar, landslagar och stadslagar, hafva
förnämligast genom Carl Johan Schlyter
offentliggjorts, och det på ett sätt, som torde vara
mönstergillt för alla tider. Den öfriga
medeltidslitteraturen har mestadels och på ett i allmänhet
mycket förtjänstfullt sätt publicerats af Svenska
fornskriftsällskapet, inom hvilket Gustaf Edvard
Klemming varit verksammast. Af bevarade offentliga
handlingar och bref från medeltiden har mycket
blifvit tryckt i de båda samlingarna Svenskt
diplomatarium och Svenskt diplomatarium, ny serie.
Kännedomen om språket i våra medeltidsskrifter
har gjort stora framsteg, dels genom lexikaliska
arbeten af Schlyter (öfver lagspråket) och af Knut
Fredrik Söderwall (öfver den öfriga fornsvenskan),
dels genom grammatiska undersökningar af Johan
Erik Rydqvist, Söderwall, Axel Kock, Adolf
Noreen och många andra.
Man har alltså numera vida lättare tillgång till
källskrifterna och vida fullständigare hjälpmedel
till att förstå dem, än man egde för några årtionden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
