Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Om Törgils Knutsson som riksföreståndare och om den ryska fejden (åren 1290—1301)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty han ville icke längre låta dem hållas. Flottan
lade till i Nya (d. v. s. floden Neva). Jag tror, att
man där aldrig har sett flera goda skepp än den
gången. Där är också en så ypperlig hamn, att
skeppen lågo där bord vid bord och stamm vid
stamm, utan att någon storm dref dem ur deras
läge. På ett näs mellan Nya i söder och Svärta å
(d. v. s. floden Ochta) i norr beslöto de bygga ett
fäste. De kallade det Landskrona. Elfvahundra
raske män arbetade på det — sådant förmår väl
konungen af Sverige än i dag. —
— Så snart som ryssarna sporde detta, gjorde
de sig redo till ett väldigt härnadståg med både
skepp och hästar och ämnade då göra sitt bästa. —
— Vid samma tid utsände de kristne en skara,
föga stor, för att skada hedningarna. De hade
sport, att på en holme i Hvita träsket (d. v. s.
Ladogasjön) lågo väl ett tusen hedningar. Dit ämnade
de sig och ville slå dem. Hvita träsk är så stort
som ett haf — så säger boken — Ryssland ligger
i sydost och Karelen i norr, så att sjön skiljer dem
åt. Åttahundra man, ej flera, foro åstad. Deras
anförare hette Harald. Då de hade hunnit så långt
som trettio sjömil från hufvudhären, då voro de ännu
blott halfvägs. Vädret blåste, och sjön gick hvit;
en storm stod upp och blåste så,
att knappast kunde de stranden nå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
