- Project Runeberg -  Om Erikskrönikan, ett historiskt epos från Folkungatiden /
143

(1899) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om Håtunaleken och om det stora krigets första skede (åren 1306—1309)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Hertig Valdemar for då en pilgrimsfärd till
Tyskland för att bevisa jungfru Maria tillbörlig
heder. Under tiden lät han taga i sin sold
åttahundra ryttare och än flera, som följde efter honom
till Sverige. Många erfarne män svuro på, att de
aldrig sett en skönare och större härskara än den,
som då kom hit till landet. Till dessa ryttare slöto
sig i Sverige femhundra andra.[1] Den som hade
velat hålla stånd mot dessa femhundrade, han hade
väl behöft tio hundraden därtill. Ty jag vet ej
bättre ridderskap i hela kristenheten än dessa: det
är hofmännen (d. v. s. frälseryttarna) från Uppland,
Östergötland
och Småland.[2] Hvar och en, som vet,
hvad de duga till, han skall säga, att jag icke
ljuger. — Alla dessa härskaror förde hertig Erik med
sig ned till Skåne, när stilleståndet gick ut. —

Tidsbestämningen »när stilleståndet gick ut»
är icke riktig, ty i själfva verket passade hertigarna
på att börja fälttåget några veckor före det aftalade
stilleståndets slut. Genom detta oridderliga och
oärliga tilltag kunde de, som vi strax få höra,
öfverrumpla den danske konungens förtrupp och förstöra
hans samlade förråd, ty Erik Menved, som ej väntat
sådan trolöshet, hade ännu icke öfverfört
hufvudstyrkan af sin här till Skåne. Vår författare kan


[1] Härtill fogar författaren den skämtsamma och väl blott
af rimnöd föranledda anmärkningen: »Jag har hört det af en
man, som vill intyga det med en man, som såg det.»
[2] Det är väl af tillfälliga anledningar (brist på utrymme
i verserna), som ej flera landskap nämnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/erikskron/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free