- Project Runeberg -  Om Erikskrönikan, ett historiskt epos från Folkungatiden /
159

(1899) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Om det stora krigets senare skede, frederna m. m. (åren 1309—1313)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnäma och ädelborna män, som så skymfligt
behandlades af en rå pöbel. Författaren kan nog
också visa medkänsla med allmogens lidanden, men
är dock uppfylld af den på hans tid vanliga
föreställningen, att riddare och andra högättade
personer voro ett vida finare och bättre slags
människor än simpelt folk.

Därefter berättar krönikan om ett härnadståg,
som hertig Erik samma år företog ett stycke
norrut i det nuvarande Bohuslän.

— Samma år gjorde hertig Erik en mindre
härfärd in i Norge. Ty honom var sagdt, att
norrmännen ämnade med en ringa skara falla in i Sverige
och härja, och han trodde, att norrmännen skulle
hålla stånd mot honom. Men de flydde och ville ej
invänta honom samt gjorde en förhuggning i hans
väg; han kom likväl öfver den med sitt folk och fram
till en by, som heter Ljung och tillhörde herr Tord
Unge.
Där slog hertigen läger. Men norrmännen
räddes storligen och flydde öfver allt ur bygden; det
var, som om pesten hade farit fram där och allt folket
dött ut; hade man också ridit många mil, så skulle
man ej ha mött så mycket som ett barn; så stor var
deras räddhåga. Hertigen visste ej, hvar de voro,
och sände sitt folk åt alla håll för att söka efter
dem, men fick ändock icke spaning på dem. De
höllo sig likväl tillsamman och hade gömt sig i
skogarna, ty lifvet var dem kärt. En gång hade
hertigen skickat ut tjugo af sina män; de redo på
goda hästar och skulle speja efter norrmännen. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 25 00:53:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/erikskron/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free