Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Om det stora krigets senare skede, frederna m. m. (åren 1309—1313)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverenskommelsen i Stensö, skildrar han den nya
fredstiden sålunda:
— Dessa tre konungariken kommo då alla väl
öfverens, förty att de hade blifvit leda vid krig och
oroligheter. Gud hade ingifvit dem, att de skulle
låta hat och bitterhet fara och älska höfviskhet och
god ordning. Tornej och dans kommo då åter i
bruk, hat och ondska lades bort. —
Vi se, att författaren här, liksom då han
skildrade den lyckliga fredstiden under Törgils
Knutssons styrelse, framhåller »tornej och dans» såsom
tecken på allmän trefnad och belåtenhet. Det är
nog riktigt, att sådana lustbarheter förekommo vid
hofven; men därför var just icke tillståndet i de
nordiska rikena synnerligen lyckligt under dessa år.
Kriget hade kostat stora offer, i synnerhet för
Danmark och Sverige. Det senare landet var vida
omkring förhärjadt och ödelagdt, missväxter och farsoter
tillkommo, och folket skulle nu bekosta hofhållning
åt tre furstar, som alla voro skuldsatta och
slösaktiga och därför pålade dryga skatter. Häraf
framkallades, åtminstone inom Birgers område, flera
uppror. Ett af dessa skildrar författaren strax
efteråt.
— Nästa mickelsmässa kom konung Birger
åter till Sverige och lät sig denna gång nöja med
tredjedelen af riket, såsom det förut var
öfverenskommet. —
Vi anmärka, att Birger torde ha återkommit
år 1310, kort efter mötet i Helsingborg, som hölls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
