Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Om hertigarnas giftermål och om Nyköpings gästabud (åren 1312—1317)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hem rika. Den riddare, som bar hertigens fat, fick[1]
en präktig stridshäst och en dräkt, och alla riddarna
fingo behålla de tallrikar och drickekar, som de
begagnade. —
— Mången ståtlig dustridt hölls där om
morgonen framför salens dörr, och månge slogos där
till riddare. Två grefvesöner från Tyskland gjordes
till riddare af hertigen själf. —
— Den som var marskalk[2] (fodermarsk) och
lämnade ut foder, han bar en staf af lödigt silfver.
Och denna staf ställde han uppe bland fodret och
lät så hvar och en taga däraf, så mycket han
önskade; så hade hertig Erik den milde befallt. Och
när fodret var slut, gaf han stafven åt en lekare. —
— Där hölls god ordning och full fred. Hvar
man fick, hvad han behöfde; på vin och mjöd
sparades ej för någon människa, som var där, och
ingen klagade, att han fått för litet. —
— Det enda, som icke var bra, det var vädret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
