Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Om hertigarnas giftermål och om Nyköpings gästabud (åren 1312—1317)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna lucka i berättelsens gång och till den
klumpiga sammanfogningen, därom skola vi
tala längre fram, när vi komma att undersöka, i
hvad mån krönikans delar måste anses hafva
nedskrifvits på skilda tider. Nu böra vi först taga
kännedom om det, vår författare har att berätta oss
i det återstående stycket af krönikan. Det blir de
mest gripande scenerna i folkungatragedien, som här
skola te sig inför oss.
Efter notisen om hertigarnas resor fortsätter
krönikan sålunda.
— Ödets skickelser krypa också stundom i
skjul (d. v. s. gömma sig undan) och kunna icke
alla lika väl förutses. Hvad som härefter skulle
ske, det visste man mycket litet af, utom den, som
först gifvit det rådet. Han vare fördömd nu och
alltid med Judas och de usla, som sitta långt nere
i helvetes brunn och alltid hafva ondt och aldrig
godt! —
Hvad för ett »råd» författaren menar, få vi
snart se, och det blir också ganska tydligt, hvem
det är, som han anser vara första upphofsmannen
till detta råd. Af förbannelsens form — »han vare
fördömd nu och alltid...» — kunna vi märka, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
