Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Krönikans ålder, uppkomst och författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förklarligare, enklare och naturligare blir alltså
uppkomsten af en så stor dikt i en ny genre, om
vi antaga, att författarens egen inre drift till
arbetets företagande fått ett kraftigt understöd genom
påverkan utifrån, d. v. s. att uppmaning från en
person, hvars önskan han måste respektera, gifvit
den yttre anledningen.
Ett sådant antagande vinner ökad sannolikhet,
om vi betrakta analoga fall från den nordiska
litteraturens historia under medeltiden.
När Islands förste historieskrifvare, Are Frode,
ungefär år 1130 författade sin bok om den
isländska fristatens grundläggande och äldsta öden,
företog han, såsom han själf säger, arbetet »för våra
biskopar» (de båda då lefvande biskoparna på
Island) och underställde sitt verk deras granskning.
Saxo skref sin »Historia Danica» på biskop
Absalons uppmaning samt delvis under dennes ledning
och efter hans meddelanden. Öfversättandet till
svenska af de s. k. Eufemiavisorna skedde (såsom
namnet angifver) på den norska drottningens
föranstaltande. Och långt tidigare (troligen redan på
1220-talet) hade konung Håkan Håkansson börjat
låta öfversätta franska hjältedikter till norsk prosa.
Man har för öfrigt också medeltida exempel
på, att historiska skrifter författats i politiska syften.
Konung Sverre i Norge lät sin »saga» skrifvas af
den isländske abboten Karl Jonsson; konungen »satt
själf öfver honom och bestämde, hvad som skulle
skrifvas». Utan tvifvel ville Sverre sålunda rentvå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
