Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- X. Krönikans ålder, uppkomst och författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med stor utförlighet och åskådlighet. Därför kan
det icke heller med säkerhet ådagaläggas, att han
någon gång följt hertig Erik på dennes besök vid
norska hofvet. Att han emellertid icke kan
antagas hafva haft någon personlig bekantskap med
konung Håkans gemål, drottning Eufemia, hafva
vi förut påpekat (se s. 180—1). Han kan således icke
vara samme man, som på Eufemias tillskyndan
till svenska öfversatt de tre riddardikter, som man
kallat Eufemiavisorna.[1] Men han har känt åtminstone
en eller kanske två af dessa dikter, såsom ett par
lån utvisa, (se s. 20, 45, 85).
[1] Då flera ansedda forskare menat, att vår författare varit
identisk med Eufemiavisornas öfversättare, bör det här
nämnas, att äfven andra skäl än det ofvan anförda tala däremot.
Mellan Erikskrönikan å ena sidan och Eufemiavisorna å den
andra hafva nyligen några metriska olikheter uppvisats
(se N. Bure, Rytmiska studier öfver knittelversen i medeltidens svenska
rimverk, Lund 1898); och hvad rimmen angår, har jag själf funnit
vissa skiljaktigheter, som jag hoppas kunna på annat ställe
offentliggöra. — Anmärkas bör också det osannolika däri, att
Eufemia skulle om öfversättandet anmoda en man i Eriks
följe, då hertigen gjorde sitt första besök i Norge, julen
1302, och ej stannade vid hofvet mer än högst 14 dagar
(jfr Munch, Historie IV, 2:407 not 3). Skulle mannen stanna
kvar i Norge för arbetets utförande? eller skulle han, när
han följde sin herre på dennes färder, föra med sig
originalhandskriften och annat material till öfversättandet? Om
drottningen, som troligt är, ville göra hertigen en present af
öfversättningen, så var det väl mera i sin ordning, att hon
bestyrde arbetet genom en person, som stod i något slags
underdånighetsförhållande till henne själf, än att hon betungade en
af hertigens folk med uppdraget. För att öfversätta till
svenska behöfdes naturligtvis en svensk. Men man har intet skäl
att betvifla, att åtskilliga svenskar af politiska eller andra skäl
vistades i Norge, liksom det i Sverige vid denna tid fanns
flera norska och i synnerhet danska herrar. Har hertig Erik
haft särskilda diplomatiska agenter i Norge för att där bevaka
hans intressen, så hade visserligen en dylik agent gärna
begagnat ett så godt tillfälle att ställa sig in hos drottningen,
men denne kunde då icke vara författare af Erikskrönikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/erikskron/0260.html
