Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Erikskrönikan som historisk källa och som konstverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
relativt fördomsfria tidsanda, som i början af
1300-talet härskade i Europa, utan äfven af den nyktra
förståndsklarhet, som af ålder tyckes ha varit ett
svenskt nationaldrag.
Ett annat exempel! Krönikan omtalar i regeln
icke utsväfningar eller anstötligt lefnadssätt. I de
synnerligen talrika beskrifningarna på storartade
och öfverdådiga gästabud säges det icke en enda
gång, att gästerna druckit för mycket och blifvit
berusade. Tvärtom framhåller författaren ofta, att
allt gick städadt och ordentligt till. Häraf torde
vi vara berättigade att sluta till, att omåttligt
drickande icke hörde till goda tonen i början af
1300-talet; har det förekommit i de högre
kretsarna, så har författaren velat kasta tystnadens slöja
däröfver. —
När vi tala om Erikskrönikan såsom en
historisk skrift, måste vi göra klart för oss, att
egentlig historieskrifning på den tiden alls icke fanns
till i Sverige. Man hade här i landet icke någon
motsvarighet till det tåliga och omsorgsfulla
samlande och granskande af historisk kunskap, som på
Island redan två århundraden förut egde en så
utmärkt representant i Are Torgilsson, och som —
i förening med flera andra gynnsamma
omständigheter — hos isländingarna slutligen bar sådana
frukter som Snorre Sturlusons och Sturla
Tordssons mästerliga historiska arbeten. Hos dessa
isländingar kan man tala om en vetenskaplig kritik
och om pragmatisk behandling af ämnet. Men om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
