Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Erikskrönikan som historisk källa och som konstverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva i senare tid hos oss grundats på
Erikskrönikan. Dock har samma tidehvarf, som denna
krönika skildrar, gifvit den danske skalden Bernhard
Severin Ingemann ämne till romanerna Erik
Menveds barndom (1828) samt Kong Erik og de fredløse
(1833), hvilka, liksom Ingemanns öfriga historiska
romaner, vunnit stor popularitet i hela Norden.
Ännu i dag utgöra dessa romaner en kär läsning
för barn och ungdom, medan däremot de äldres
kritik finner sig mindre tillfredsställd af den blide
romantikerns uppfattning och framställningssätt. Förr
eller senare komma väl dessa omdiktningar af
medeltida ämnen att dela öde med många andra af
samma slag och alldeles råka i glömska. Så plägar
det gå, när den litterära smaken undergått större
förändringar, och när den historiska forskningens
framsteg kunnat uppvisa, att författarens
uppfattning af de gamla händelserna och förhållandena
varit väsentligen ohistorisk.
Men själfva de gamla källorna, på hvilka
omdiktningarna varit byggda, de blifva däremot allt
mera uppmärksammade och aktade. Ty vetenskapen
ställer dem i allt klarare belysning och hämtar från
dem allt flera lärdomar; dessutom, ju fåtaligare
minnesmärkena från en förgången tid äro, dess
högre måste ju historikern skatta hvarje särskildt
af de bevarade. Också i estetiskt afseende torde vi
väl allt mera komma därhän att egna ett förstående
och sympatiskt erkännande åt hvarje skald, som
med sann och äkta känsla gifver oss det, som rört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
