- Project Runeberg -  Eriks-visan : Ett fornsvenskt qväde, behandlat i språkligt avseende /
6

(1849) [MARC] Author: Carl Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålder; utan den Mindre och äldsta Rimkrönikans
beskrifning på den samme kon. Erik kan icke vara något
annat, än ett kort sammandrag af just denna vår
Eriks-Visa, eller åtminstone äro de bägge hemtade från
samma uråldriga källa. Den Mindre Rimkrönikans ord
(Hardorphs upplaga, Stockh. 1674; s. 2) äro dessa: .

                Konung Erick.
Jagh war förste Konung i Giöthaland redh [1],
Ta bodde ingen i Skane eller Wetalaheedh,
Jagh lot them först byggia och vptaga,
Ty bör them skatta Göthom alle daga:
The Öya hette tha Wetalaheyde [2] alla
Som nu man Siäland, Möön, Fiwn [3], Laland och Falster kalla,
— — — — — — — — — —

Visans språk bör således vara ganska ålderdomligt,
och det är så också, ehuru det är naturligt, att en
sång, som kanske under århundraden endast lefvat på
folkets läppar, till någon del måste hafva undergått
förändringar allt efter som folkets eget tungomål förlorade
i fornskap. Tiden, när visan först upptecknades i skrift,
blifver naturligtvis nu alldeles omöjlig att bestämma.
Men vissa inre bevis tyckas dock gifva vid handen, att
detta allra först skett med runor. Bland dessa,
visserligen svaga, kännetecken skulle kunna nämnas, den ofta
förekommande stafningen med vokalerna i och u, der
man skulle vänta sig finna e och o, t. ex. In, partik.,
sedan en, enn; medhir, sedan medher, meðr; uk,
muni, plughin,
sedan ok, nonde, ploghin el.
ploghen
; samt vidare de ofta förekommande enkla
konsonanterna, der man skulle väntat dubbla, t. ex. quit, snielt,
fultaka
i st. f. quitt, sniellt, fulltaka, m. m.
Mycket tyckes dock derjemte tala häremot; men man far väl
äfven skrifva något på sednare afskrifvares räkning. För

[1] Isl. rèð, impf., rådde.
[2] Isl. heiði, heiðr, fem., hed.
[3] Fjun, Isl. Fión, Fyn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eriksvisan/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free