Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penna (i st. f. J> essan el. pennan), af Ii vi I ken acc.
d*t Nynord. denne, denna, bildats. Ktt liknande
förhållande eger äfven rum med pron. någon. De äldre Sv.
formerna af delta ord äro: vissa af Landsk-Lag. och Rimkr.
hafva na kor, no kor, nagher nog hor, den så många
uråldriga former innehållande Goll. L. nequar, (nequan,
acc. sg. m.; nequarum, nequaru, dal. sg. m. & n.)
Östg. L. naqwar, Isl. n a k k v a r r, n ö k k u r, n o k k r, i
acc. m. nakkvarn, nökkurn. Det är dessa seduare
former, som blifvit sammandragna till nakan, nokon,
och hvaraf till sist uppstått det nuvarande någon, D.
nogen. Eriks-Visans nåkorn, nakorn motsvarar således
fullkomligen acc. nakkvarn, nokkurn, nakorn, samt
utgör en öfvergångsform till den redan gamlä nom.
na-kon, någon, och ett tryckfel behöfver sålunda icke
förutsättas. — Ehuru d^t skulle blifva för vidlyftigt att här
ingå i en allsidig undersökning om detta ords högst
svår-finneliga ursprung, så må här likväl i korthet nämnas den
förklaring af ordet, som kan anses för den sannolikaste.
Af ordets alla Sv. former anser jag Gotl. Lagens nequar
(med de olika kas. nequan, nequara, necrum;
nec-crar, f. pl., m. fl.) för den, som står källan närmast.
Detta nequar förutsätter ett äldre nehvar, och detta
ett ännu äldre ne t h var (n-et-hvar), hvilket sista
motsvarar det befintliga medelhög-Tysk. neizwer, aliqvis.
MhT. wer är Got. h vas, pron. interrog., ho, hvem; neiz är
en mhT. sammandragning af i c h’ n*\veiz, nescio, jag vet
icke; jfr. A. Sax. nåt, nescio, pres. af ny lan, sdr. af
ne-vitan, icke veta. Således är mhT. neizwer,
Gol. *n i - w a i t -h v a s, jag vet icke ho (hvem), en
sorts urgammal komposition, för att uttrycka begreppet
någon (ännu okänd), som återfinnes i flere språk, antingen
såsom ren komposition eller som en fras, t. ex. Lat. erat,
nescio q vis, det var, jag vet icke hvem. Så ock i
Franskan: il y avait, je ne sais quoi, hvilket sista alldeles
motsvarar mhT. neiz-waz, aliqvid, något. Jfr. vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
